fredag, januari 29, 2016

Ett kalmaritiskt stimulanspaket!


Vid nästa kommunstyrelse presenteras  ett ärende kallat ”markreservationer för snabbt uppförda bostäder i Kalmar kommun”.

Det är mycket bra att Kalmar kommun äntligen gör det som man skulle gjort för länge sen, alltså bjuder in företagare och flyttar bostadsplanerna en liten bit utanför stadskärnan med försäljningarna.

Alltså gillar jag denna intention mycket mera än tidigare  infall. Frågan är bara hur förberedda kommunens planer är på denna mark som ska reserveras.

Jag hoppas alltså att den socialistisk majoriteten i Kalmar inte sjabblar  bort detta intresse på samma vis som man gjorde med det ”Kalmaritiska Stimulanspaketet” år 2009.

Det paketet blev en propp som lade en död hand över centrala Kalmar .

Det har väl inte byggts så lite bostäder i Kalmar, som åren efter detta stimulanspaket, så jag hoppas inte att historien upprepar sig. Och tyvärr berodde detta på kommunens brist på långsiktigt tänkande och helhetstänkande även denna gång. Man var mer intresserad av att hålla projektet  med markreservationer igång inför 2010 års val.

Ett monument med World Trade Center presenterades också och skulle signalera handlingskraft och framåtsiktande, och alla skulle då glömma Fanerdun och alla kostnader som lagts ner på detta projekt.

 

Lite tacksam kan man ju samtidigt vara eftersom detta förslag förhindrade att vartenda grönområde bebyggdes i krisens namn, och kanske har detta stoppaket förhindrat andra  av typ ännu värre  plötsliga infall, som vi fått vara beredda på efter år 2006 .

Kalmar behöver nya små bostäder, men nu ligger det också ett ansvar att det blir varierade boenden så att det går att göra en bostadskarriär också  i det egna området, så som vi liberaler har motionerat om.
I det snabba är det viktigt att ha med sig det långsiktiga.

 

tisdag, januari 26, 2016

Frågorna hopar sig

I Kalmar kommun tog man av rättviseskäl ! bort alla personalförmåner. Nu har det ändå blivit så att gamla förmåner blivit som nya och införs där det går.

Några inom kommunen tror kanske fortfarande att inga förmåner ges till personalen, men de kan bara känna sig lite blåsta..

Förmåner ses ju ofta av socialister som de rikas privilegium, men socialdemokratern verkar inte ha några bekymmer med det, bara de själva får bestämma privilegierna.

 

Med kommunledningskontorets bokslut blir jag ändå ganska förvånad över följande text: 

”Tillsammans med Kalmarhem har kommunledningskontoret arbetat fram och under 2015 sjösatt Arbetsgivarbonus Bostad.

Det är en del i arbetet kring ett förbättrat företagsklimat och målen om tillväxt och

kan bli en viktig konkurrensfördel för Kalmar. Genom att premiera arbetsgivare i Kalmar och via dem

erbjuda bostadsförtur till nyanställda personer som vid anställningstillfället bor utanför regionen, kan kompetensförsörjningen underlättas”.

Ja, tacka sjutton för att vi kan locka med bostäder i en kommun som är helt renrakad på bostäder. Tio mil bort ska kompetensen bo för att få del av förmånen


Det som gör mig mest förvånade är att Liberalerna under många år arbetat för att Kalmarhem ska ge förtur till våldsutsatta kvinnor, men fått nej och även avslag på våra ägardirektiv i frågan. Då har man sagt att man rent principiellt inte ger förtur till någon.
Jag anser som liberal att Kalmarhem har ett socialt ansvar.


Men  en arbetsgivarbonus är tydligen helt ok för socialdemokraterna och nu i ljuset av lägenhetsaffärer  och beroendeställning, kan man ju fråga sig vilka beroendeförhållanden man riskerar med denna till synes ganska godtyckliga förmån..

Frågorna hopar sig….

fredag, januari 22, 2016

Demokrati och människovärde är det viktigaste!

Rubriken var ”Järnrörsskandalen 2012 skapar nya problem för Sverigedemokraterna”.


Det skulle ju var och en kunnat tro, att dessa ständiga fadäser som hade fällt vilket annat parti som helst, skulle få Sverigedemokraterna att falla som en sten i opinionsundersökningarna.

Så mycket fiffel och kompensationer vid avgångar inom den egna toppen hade inget annat parti i Sverige klarat sig igenom.

Att ge sig på andra med järnrör på öppen gata verkar funka i dessa led men man förvånas ändå, för jag tror inte att ens de tjugo procent av svenska folket som nu sympatiserar med dem, skulle gilla om vi alla skulle behöva beväpna oss med järnrör för att freda oss på gatan.


När ska deras väljare upptäcka att SD väldigt snabbt tagit till sig alla de olater, som andra behöver flera mandatperioder i riksdagen, för att växa in i? Det verkar precis som om deras väljare gillar när deras SD-ledamöter  gör alla de fel som de etablerade partiers ledare , med rätta , blivit rullade i tjära och aska för.

I början tyckte jag det var fascinerande hur detta hände, men nu, med allt vi ser hända runt om i världen, blir jag riktigt orolig för hur långt denna utveckling är på väg.


Finns det något i tiden som gör att våld lockar? Vi ser ju människor i långa rader som vandrar i kylan för att hitta något land att leva i. Med allt detta lidande som kommer in i våra vardagsrum kunde man ju annars tro att alla, även många av SD:s väljare, idag skulle ta avstånd när de påminns om SD:s retorik och järnrörsskandaler. Idag är de näst största parti, och partiledningen sitter just nu på händerna för att denna boll ska rulla på av sig själv.

Järnrörsskandalen har i alla fall inte fram tills nu skapat de problem för SD, som rubriken förutspådde.


Jag tänker ibland på nationalsocialisterna som i Tyskland valdes till makten i ett demokratiskt val. De fixade arbetslösheten, men väldigt få stannade upp och frågade sig på vilket sätt och med vilka offer.


Det som förlorades på vägen var människovärdet och demokratin.

 

fredag, januari 15, 2016

Varken arbete- marknad eller politik!


Just nu känns både den svenska inrikes och utrikespolitiken som hela havet stormar.


Jag tycker att regeringen har varit ganska skyddad hittills, då de alltid, när något inte fungerat, sagt att de regerat med en Alliansbudget, men när ekonomin bedömts som stark, tar åt sig äran för samma budget.


Vi ska vara otroligt glada att vi haft en alliansregering under en så lånvarig lågkonjunktur. Faran är inte över, men socialdemokraterna och miljöpartiet har redan börjat beskatta arbete och sjösätta sin ”arbetsmarknadspolitik” som varken innehåller arbete, marknad eller politik.


Än finns det väl något land kvar som Margot Wallström kan reta upp, men just nu hinner hon inte för  hon ska , utan kommunals hjälp, skaffa en lägenhet i Stockholm, och det vet ju alla hur lätt det är, så lite respit får Sverige.


När fler och fler med kompetens inom området förespråkar att Sverige ansluter sig till NATO, slår Sveriges statsminister istället på stora trumman och deklarerar ett fredstida samarbete med de nordiska länderna. Som om vi inte redan hade det! S verkar också på allvar tro att samarbetet ger ett snabbspår in i NATO om det skulle bli ett skarpt läge.


Jag kan se framför mig att Stefan Löfven ringer NATO-högkvarteret och anhåller om medlemskap, och Jens Stoltenberg  deklarerar för de 28 samarbetsländernas statschefer att Sverige nu behöver ett snabbt skydd. Jag tror inte vi ska vänta oss att NATO flyget prioriterar Sverige, eftersom det i ett sådant skarpt läge troligtvis också är medlemsländer i NATO som känner sig hotade.


Varför vill då inte Sveriges regering ansluta sig till NATO?


President Putin i Ryssland hade visst haft synpunkter på detta tilltag, och det måste vi väl ändå tänka på, eller…



fredag, januari 08, 2016

Lobbyns kraft är stor!



Allt som händer,  händer i en kommun, även i framtiden och oavsett regioners storlek. Nästa kommunstyrelse , på tisdag, ska Kalmar kommun tycka till om Landstingets avsikt att bilda regionkommun. Det är ett bra underlag, men det viktiga arbetet återstår.  Den viktigaste förändringen är att det blir direktval till regionkommunen, där de tunga ingredienserna blir tillväxt och sjukvård.
Det måste vara möjligt att slimma organisationen. 

Nu har det åter blivit en diskussion om regionernas geografiska omfattning, men viktigast är kanske att diskutera vad vi vill med regionbildningen och hur starka muskler (hur många invånare, skattekraft m.m.) som är det optimala.

Kommunstyrelsen ordförande i Kalmar tillika ordf. i landsbygdskommittén byter nu fot och tror inte lika mycket på regionförstoring. En  sak är säker och det är att det inte blivit mycket tillväxt med nuvarande länsindelning.  Tyvärr har vi haft två kraftcentra  i Regionförbund. Det är Linköping som inte ligger i regionen, och så är det Kalmar som är residensstad i regionen. Oavsett hur en region ser ut så tror jag man måste enas om ett kraftcentrum, som också blir magnet för nationella satsningar.
Självklart blir det alltid någon gräns som blir en begränsning, men jag hoppas att det samtidigt öppnar sig nya möjligheter och att kommuner kan bryta sig loss, för vi sitter fast i gamla strukturer som snarare hindrar utveckling än främjar den.
Vården kommer att förändras och struktureras om- allt annat vore otänkbart. Alla som behöver en högspecialiserade vård vill ha den allra bästa behandlingen och den kommer endast att finnas på ett par ställen.

Det finns säkert möjlighet även för länssjukhus med bra statistik på kvalitet och effektivitet att bli det sjukhus alla med en viss diagnos vill åka till.

Nej, att Kalmar län även med strukturen regionkommun, skulle harva fram som nu skulle vara förödande. Bättre är att visa ledarskap och samarbeta lite mer formaliserat med andra grannlän redan nu. Vi har alla något att lära.