Nu gör vi det som inte majoriteten i Kalmar klarade!

Idag har kommunstyrelsen samlats i Kalmar. Tydligen är det så många ärenden att man redan nu vet att man också behöver ett nytt styrelsemöte om en vecka. Det var annars inte fler ärenden idag än att vi hunnit med några till och , kanske sparat både tid och pengar.

Huvudnumret idag var ju budget, eller ”verksamhetsplan med budget” som man valt att kalla det i år. Jag vet inte varför upplägget för budgeten ändras ständigt, men vill man göra det svårare att följa upp förändringar eller långsiktiga mål, så har man lyckats. Jag ställde en fråga om när majoriteten har ambitionen att återgå till en ambitionsnivå som medger en hållbar ekonomisk utveckling, men det kunde inte kommunstyrelsens ordförande svara på.

Trots att man nu börjar skönja ett krismedvetande verkar majoriteten mera  vänta på manna från himmelen.

Vi sparar lite mer än majoriteten, men vi  undantar också de mest personalintensiva verksamheterna från våra sparkrav.  Och vi satsar på Kalmars framtid!
Folkpartiet har alltid satsat mer än alla andra partier på barnen. För år 2015 satsar vi 7 miljoner mer än majoriteten, vilket är den största satsning vi någonsin gjort, på Barn- och Ungdomsverksamheten.  

Den sociala investeringsfond som skulle varit en satsning efter fastighetsförsäljningen till Rikshem har majoriteten istället använt i löpande budgetarbete. Nu gör vi det som inte majoriteten klarade och jag är jätteglad att Folkpartiet  nu har hittat en möjlighet att starta en social investeringsfond. Vi ger i vårt budgetalternativ kommunledningskontoret i uppdrag att under 2015 sälja Kläckeberga gård och halva Destination Kalmar AB.

Vinsten från försäljningarna blir en grundplåt i vår sociala investeringsfond. Tanken är att ytterligare medel tillförs fonden när framtida kostnader minskar. Tidiga investeringar i människor ger både mänskliga och ekonomiska vinster längre fram. Det finns beräkningar som stöder detta.

 Vi sänker även i år skatten med 10 öre för att visa vår färdriktning. På sikt vill vi komma i nivå med våra jämförelsekommuner för ju större arbetsmarknadsregioner, desto viktigare att människor väljer att bosätta sig här och bidra till välfärden i Kalmar

Den höga kommunalskatten och socialdemokraternas ovilja att släppa in entreprenörer i den kommunala verksamheten är två viktiga faktorer som åter sänker Kalmar i svenskt näringslivs rankning över företagsklimatet. Vi gläds med den företagare som tjänar pengar i vår kommun, för det ger grunden för mer arbete och välfärd i Kalmar!

 

Det blir inte så mycket debatt  om budget i kommunstyrelsen, den kommer i kommunfullmäktige.

Nej till subvention av statligt P-garage!

Kammarrätten och Kalmar kommun brevväxlar angående kommunens subvention av en statlig parkeringsanläggning i Kalmar.

Det är Davids kamp mot Goliat, men väl så viktigt att detta ärende prövas. Man kan verkligen fråga sig om Kalmar kommuns skattebetalare ska subventionera universitetets parkering, när man lägger kraftiga besparingar i vård och omsorg och inte har råd att rusta upp en utsliten simhall.

Varje ny etablering ska bära sina egna parkeringsanläggningar  och Kalmar kommun har sedan många år tillbaka underlåtit att bygga ett centralt parkeringshus.
Sedan år 2006 , då min motion om parkeringshus lades i ”utredning”, har detta parkeringshus utlovats i valet 2010 och i valet 2014. I majoritetens budget nu, finns inte heller pengar för ett parkeringshus, men det finns ett symboliskt belopp angivet som ett objekt tillsammans med en flera sidor lång önskelista i övrigt helt ospecificerad i tid och kostnader.

 Vänstermajoriteten  anser sig inte ha råd att bygga det centrala parkeringshus som är en förutsättning för stadskärnans utveckling, men samma majoritet subventionerar samtidigt en statlig P-anläggning som inte alls gagnar stadskärnans besökare under affärstid.

Självklart är det exploatören som ska bygga och betala tillräckligt många parkeringsplatser i samband med etableringen i hamnområdet. Det kan ju kanske också anses prejudicerande så att alla nya etableringar helt plötsligt begär att få en subventionerad parkeringsyta.

Majoriteten i Kalmar har nu lämnat in en budget för 2015 där de minskar marginalerna till en procent  i överskott och ökar sårbarheten genom att
endast självfinansiera sina investeringar till 50%. Dessutom har de, ovanpå  tre procent i besparing   år  2009,  nu lagt ytterligare en procent.

Vi har sedan många år föreslagit en total genomlysning av den kommunala verksamheten i syfte att spara och effektivisera. Kommunens kostnader ligger 140 miljoner kronor över standardkostnader för jämförbara kommuner så det går att spara, men det ska ske på ett genomtänkt sätt.

I skenet av dessa besparingar kan man också verkligen fråga sig hur man kan tänka sig att subventionera ett statligt parkeringsgarage med ungefär den summa man nu utsätter verksamheterna för under 2015.

 

Vi måste vara bäst - hela tiden!

Idag kommer åter nya oroande rapporter om Japans tillväxt. Eller avsaknad av tillväxt . Japan har använt sitt räntevapen och kan inte vara någon förebild på det området.
Men Japan har demografiska problem bl.a. för att man inte har det ordnat med förskola och välfärd. Nu minskar barnafödande och befolkning drastiskt och en söt liten hund har istället för barn fått bidra till familjebildningen.  På grund av en väldigt restriktiv invandringspolitik får man heller inte de människor som kunde bidra till  utvecklingen eller ta hand om den växande gruppen äldre.

Viss arbetskraftsinvandring börjar diskuteras men många miljoner satsas också på forskning om robotar som kan ta hand om vissa tjänster för äldre.

En krympande ekonomi ska inte förenklas, men man kan konstatera att  Japan ligger efter Sverige inom området jämställdhet och liksom i södra Europa måste välfärden förbättras så att det inte med automatik blir kvinnan i familjen som efter barnafödande ska stanna hemma och i tur och ordning passa upp på man, barn, husdjur och åldrande föräldrar.

Men bilden vi har av Japan är ju framgångssagan från Made in Sweden till Made in Japan. Var det bara en saga? Just nu konsumerar inte japanerna utan sparar tydligen  sina pengar i madrassen. Nästan alla västländer, även vi, vill tro att just vår egen produktion och varor är de bästa.

Den dagen vi tror det är vi ohjälpligt efter. Då hjälper det inte att vår upplevelse (som är så trendig just nu) är att vi är bäst. Just nu är vi i Sverige kanske bäst på jämställdhet, men…Vi måste vara bäst – hela tiden!

Grattis till Tyskland och Europa!

Ungefär som en del SD anhängarna säger sig inte bekänna sig till rasismen vill inte heller Vänsterns anhängare bekänna sig till kommunismen. Men ändå lockar det.
Ändå ser vi idag både s.k. intellektuella och entusiastiska tonåringar som påstår att ”tanken” med kommunismen var god. Och att det är den ”fina” sidan av kommunismen man längtar efter.

Jag var i Berlin på sextiotalet , alltså Väst. Turistbussarna tömdes på passagerare och kollades med speglar innan vi skulle in i öst. 

En gång gick vi själva in genom Checkpoint charlie över den långa, långa gräsmattan.
Den port vi gick ut ifrån hade inget handtag på östsidan. Det var lite kusligt då, men idag förstår jag verkligen hur lätt vi kunde försvunnit om vi gjort några fel.

 Det mest begärliga vi hade var några öppnade paket med amerikanska cigaretter, vilket var guld värt på östsidan. Men vi gick in i stora, men helt tomma affärer och skulle man köpa lite grädde till kaffet, så fick man betala ordentligt för det.

Men det allra värsta är det kontrollsamhälle som presenterades efter återföreningen.
Att familjemedlemmar spionerat på varandra och vilka svek som uppdagats efteråt. Man kommer aldrig att förstå det. Och vi vill inte ens ha lite av det.

För två år sedan var jag i Berlin för första gången sen mina tonår och det var en riktig lyckokänsla att kunna promenera fram och tillbaka från öst till väst över de gatstenar man lagt för att märka ut var muren fanns. Trots allt är man glad att en del av muren finns kvar så att de ungdomar som fötts efter 1990 kan få en liten inblick i denna svarta period i Europas historia.

Det var också en tid när Europa höll andan. Vi visste ju inte om Tyskland skulle bli ett stortyskland och lämna EU eller orka införliva Östtyskland i dåvarande EG med allt vad det innebar. Men alla ville detta och Kohl och Mitterand hade en bra personkemi och vågade se lite högre än till inrikespolitiken. Dessutom blev EG nu EU och blev en politisk union. Därefter har nästan alla våra grannar i öst blivit EU-medborgare och vår Östersjöregion kändes mera förena oss än skilja oss åt.

Så vill vi ha det.

Kommunismen är på riktigt och alltför nära oss. Och därför måste Sverige med alla medel hävda vårt territorium. Det intrång som nu skett i Östersjön får inte bli ett alibi för minskad öppenhet men det är så viktigt att EU:s medlemsländer håller ihop och värnar om fredstanken och vår gemensamma utveckling.

 

 

Tidiga insatser viktigast!

Förslag till beslut.
"Kommunstyrelsen överlämnar dokumentet Barnfattigdom - beskrivning av befintliga insatser och möjliga utvecklingsinsatser till nämnderna som ett underlag i det fortsatta budgetarbetet."
Ett i raden av Kalmars ambitiöst framarbetade handlingsplaner, som majoriteten kan vifta med när någon tar upp ämnet.

Det saknas dock något som är nog så viktigt inför ett budgetarbete.
Det finns ingen ekonomisk kalkyl på vad någon insats skulle kosta och det finns inga pengar.

Kommunen har också ett ambitiöst arbete med ett välfärdsbokslut som tar oändlig tid att sammanställa, men som hittills inte använts som underlag för majoritetens prioriteringar.
Det finns bara pengar till själva kartläggningen.

" Den fattigdom som drabbar barn ska med alla tillgängliga medel speciellt bekämpas"
Utdrag ur dokumentet som väcker förväntningar och egentligen borde förpliktiga till krafttag i Kalmar.

Vad gör S,V och C samtidigt  i verklighetens  Kalmar.
Jo sex fritidsgårdar måste minska sitt öppethållande när nya stora satsningar på ett centralt beläget Ungdomens hus (som också är en fritidsgård) ska göras.
Vilka drabbas när barnen måste åka kollektivt eller skjutsas av sina föräldrar? Jo de barn som inte har samma möjligheter. De fattigaste.

På nyheterna idag presenterades en studie med det som vi redan vet. När vi motar ohälsa och utanförskap tidigt i livet så sparas både lidande och mycket pengar senare i livet.
Det hade också räckt som handlingsplan.

Bräckligt bokslut bäddar för bräcklig budget.

Vid senaste kommunfullmäktige presenterades delårsbokslutet och Johan Persson tar varje tillfälle att tala om hur svåra ekonomiska tider det är för HELA kommunsektorn i Sverige. Detta för att inte Kalmar kommuns ekonomi ska framstå som det bräckliga exempel det faktiskt är.  Vid alla jämförelser ligger Kalmar illa till och budgeten vilar på pengar som inte kommit in ännu.

Under perioden har majoriteten strött pengar både till den egna politiska organisationen i form av kraftigt höjda arvoden till kommunalråden, och till besöksnäringen som verkar helt fredad från besparingar, trots att man säger sig ta in rekordvinster.
Majoriteten klarar inte sina egna finansiella mål ens under en femårsperiod men när vi föreslog ett åtgärdsprogram i oktober, får vi veta att majoriteten har nog med den budgetprocess som pågår. Att använda delårsbokslutet som underlag för att förbättra 2014 års  resultat, anser man sig inte kunna göra samtidigt som man gör en budget för de kommande åren.

Nu ska oppositionen, med de politiska sekreterartjänsterna i den kommunala organisationsgungan, dra in vad främst majoriteten under åren  har lagt ut på den kommunala arvodeskarusellen. Folkpartiet ville att arvodena som tidigare skulle vara kopplade till de lönehöjningar kommunal fick. Jag tycker fortfarande att det är den bästa modellen och lättast för medborgare och personal att koppla samman med förtroendeuppdragen.

En budget process pågår nu i Kalmar kommun. Anders Andersson, C, som tillsammans med Alliansen tidigare drivit att opposition och majoritet skulle ha en gemensam budgetprocess, är nu inte lika intresserad av detta när han är i majoritet. Vi har länge varnat för att Kalmar måste banta sina kostnader som är 140 miljoner dyrare än jämförelsekommunerna, varje år.

Inför valet basunerade majoriteten ut att man hade god kontroll på ekonomin, och redan 2007 , vid dåvarande underskott och "Budget i Balansarbete"varnade Sveriges Kommuner och Landsting för de signaler man sände ut med "att det går bra för Kalmar kommun. Riskmedvetandet sjunker och förväntningarna stiger, vilket säkert är ok enligt kommunens egen kommunikationsplan med den positiva upplevelsen i fokus.

Företagen i Kalmar kommun går föredömligt bra och det ska vi vara tacksamma för i denna lågkonjunktur, men det ska inte enligt SKL inte  förväxlas med hur det går för Kalmar kommuns verksamhet och ekonomi. Kommunen kan inte ta åt sig äran av företagens utvecklingsförmåga. Företagsklimatet försämras i Kalmar kommun.

Nu efter valet och inför en ny budget verkar det dock helt ok att skruva ner förväntningarna. Nu har vi läst om allt som inte kommer att byggas eller renoveras, och det är helt fantastiskt att detta som alla visste innan, framkommer i media först nu, efter valet.

Jag hoppas verkligen inte att Johan Persson, trots beslut om oförändrad skatt, försöker bädda för en ny skattehöjning.Vill vi få fler skattebetalare till kommunen, kan vi inte som nu,  ha avsevärt högre skatt än våra jämförelsekommuner.
Folkpartiet liberalerna yrkade i oktober på 10 öres skattesänkning, eftersom det är den enda vägen till tillväxt och bättre välfärd i Kalmar.

Det ska löna sig att utbilda sig och arbeta- även i Kalmar kommun!

Tack för att ni röstade på mig!

På måndagens kommunfullmäktige valdes jag till oppositionsråd med 26 röster mot 6 röster för SD:s kandidat. Tack till er som lade en röst på mig! Vid valet 2010 kunde jag också blivit oppositionsråd, men då tog S bort just det uppdraget och minskade mitt ersättaruppdrag i arbetsutskottet med 20 % till 40 %. S, V och C tar nu också bort ersättarplatserna i arbetsutskottet, vilket utestänger ytterligare partier.

Nu kommer oppositionen att ha ett oppositionsråd med 100% och mitt uppdrag är 60 % .

Majoriteten förser sig med fyra kommunalrådsuppdrag 100%.

Folkpartiet yrkade i både kommunstyrelse och kommunfullmäktige  att de partier som får uppdrag i kommunstyrelsen också ska få en insynsplats i arbetsutskottet. Det skulle innebära att de, utan arvode, kunde få lyssna till samma information från tjänstemännen. Övriga oppositionspartier anslöt sig till vårt yrkande.

Sen Johan Persson, kommunstyrelsens ordf. S,  tillträdde har alltfler beslut flyttats till arbetsutskott och planutskott, där varken allmänhet eller media finns med. Alltfler beslut delegeras också till tjänstemän, vilket kan vara mycket bra om det finns tydliga riktlinjer om vad som gäller.

Idag berättade Johan Persson om en invigning han varit inbjuden till där  företagare hänvisade till de ”korta beslutsvägarna”. Det korta beslutsvägarna är mycket bra om de också är transparenta och processen följer de demokratiska principerna.  

På tal om företagen avslog majoriteten min motion om utmaningsrätt, och vid den diskussionen framkom att inte hela majoriteten var så tända på att nå fram till plats hundra i företagsrankingen.

Det krävs nog lite mer än ”upplevelsen” av ett gott företagsklimat för att komma dit. Det krävs också ett gott företagsklimat.

Annars var det flera bra organisationsförändringar som ger minskade kostnader och två har Folkpartiet haft som förslag länge. Det är att Familjebadet nu läggs in under Kultur och Fritid, och att Industriparken nu ska säljas.

 

Ett kommunalt bolag ökar styrelsearvodena för ordförande och vice ordförande.

Det är dessutom det bolag som det pumpas in nya skattepengar till hela tiden, trots att de säger sig kamma hem miljonvinster.
Destination Kalmar AB kan nu snart mäta sig med KIFAB och Kalmarhem AB som omsluter stora verksamheter och  ekonomiska värden.

Den allra största invändningen jag har är att en så omfattande organisationsförändring beslutas först efter valet och fortfarande vet inte de politiska sekreterarna hur deras tjänster ser ut efter årsskiftet.

De flesta blir väldigt förvånade att vi gör på detta sätt i Kalmar, men självklart ger det en liten extra maktkänsla att hålla alla i ovisshet så länge som möjligt.

Förr hade även Kalmar en parlamentariskt sammansatt grupp som föreslog en organisation långt innan valet.
 

 

 

SE UPP FÖR VÄNSTER I VÄLFÄRDEN!

Sveriges kommuner köper varje år in varor och tjänster till ett värde av flera hundra miljarder kronor, men mer än hälften av landets företagare ger kommunernas upphandling underkänt. Det brister i kompetens, förfrågningsunderlag och kriterier. Det finns ofta en misstanke om att några gynnas, vilket självklart kan leda till fler överklaganden.
I 2014 års ranking av företagsklimatet har  Kalmar sjunkit ytterligare och jag hoppas inte att upphandlingarna påverkat detta resultat negativt just hos oss. Vi vet ju i övrigt vad som saknas för ett bättre företagsklimat.

Ansvarsfrågan för upphandlingen är väldigt otydlig eftersom kriterierna för upphandlingen viktas någon helt annanstans. Som vid sista ärendet om upphandling av äldreboende där majoriteten någonstans ändrat kriterier från kvalitet till lägsta pris. Kommunstyrelsen som har ansvaret för upphandlingen har ingen rådighet över kriteriernas viktning och kan i princip bara anta eller förkasta upphandlingen.

Jag har efterfrågat en redovisning och det var bestämt att den skulle komma den 7 oktober, men nu är det tydligen något som fördröjer men därefter ska vi få en redovisning. På tisdagens arbetsutskott ska beslut fattas om att slutföra upphandlingen om samlastningscentral och teckna avtal med föreslagen leverantör.

Har vinster i välfärden stoppats även i denna upphandling där  livsmedel, kontorsmaterial och övriga varor ska ingå.

All vår välfärd är offentligt finansierad och politiskt styrd. Den upphandlas av förtroendevalda i kommuner och landsting ( det är här jag vill kolla insyn och ansvar). Det är samma pengar som går till vård och skola, och Vänstern skulle nog gärna vilja att kommunerna tog över även företagen som förser skolor och sjukhus med varor. Då blir det som på den gamla goda tiden, produktion utan konkurrens om kvalitet och utveckling. Tills bara kommunen med politiska beslut handlar de dåliga varorna.

Vi ska självklart varken ha skattefifflare eller godtycke i kommunens verksamheter, och att stävja detta hade Alliansregeringen redan påbörjat ett arbete, men det vore förödande om vänstern fick löpa linan ut. Här i Kalmar odlas "upplevelsen" att företagsklimatet är gott. När man tar av de röda glasögonen och ser fakta, backar Kalmar med S,V och C -styrning  i företagsklimat, nu till 149:e plats i rankingen?

 

 

Allt är sig likt i Kalmar

Nu är det sig väldigt likt i Kalmarpolitiken igen.
Vid senaste kommunstyrelsen var det 15 ärenden på dagordningen varav ett skulle gå vidare till kommunfullmäktige.
Vi lyckade i Alliansen att även skicka  svaret till revisorerna på årsredovisningen till kommunfullmäktige, men allt färre ärenden ser dagens ljus i Kalmar.

Mängden ärenden i planutskottet har  ökat och det är självklart så att de omfattande delegationsordningarna nu får genomslag i ärendehanteringen. Inte ens vi, även om vi reserverade oss, såg konskevenserna.
Idag frångick kommunen åter riktlinjerna om markreservationer och att de skulle uppdaterats för flera år sedan verkar man ha "glömt". Dessutom hänvisar man i planärende  till den parkeringsnorm som ännu inte är beslutad i kommunfullmäktige. En "parkeringsnorm" som därmed kan ändras helt godtyckligt och utan motivering.

Om detta att strunta i riktlinjer är ett uttryck för  ren oförmåga kan ingen veta. Kanske är det en brist på politiskt ledarskap. Vid interpellationer får vi sedan flera år samma svar som vid de flesta andra frågor:
"det är på gång".

Färre riktlinjer som ändå bryts och färre beslut som ser dagens ljus i kommunfullmäktige... Ja, det är tyvärr sig likt även efter valet.

Fackbossen lyser igenom.

 Löfven anser sig kunna bilda en regering.
Ska den 26 september rapportera sina förutsättningar för talmannen.

Vi befinner oss i ett komplicerat parlamentariskt läge. Blockpolitiken har spelat ut sin roll.
Sverige står inför stora utmaningar. Det är Stefan Löfvens ord idag.
Detta var Allianspartiers ord  före valet innan valet. Allianspartierna varnade även för detta parlamentariska läge, men S var trosviss om att övriga partier skulle kasta sig fram för att hjälpa S, MP och V att genomdriva en direkt tillväxtfientlig politik. Men svenska folket valde och S och MP kan tillsammans med V lägga en budget. Nu vill han att andra ska reda upp den härva han försatt landet i. Fackbossen lyser nu igenom, men det är nu dags att du tar ditt ansvar Stefan Löfven.

Hur har socialdemokraterna under de gångna fyra visat prov på vilja att ta ansvar? Man har tillsammans med övriga partier förskjutit praxis i budgethanteringen. Det är en överenskommelse som Alliansens partier respekterat i opposition.

Men SD är, oavsett vad man tycker om det, de stora vinnarna.

Vänstern, som anser sig vara ett lite mera demokratiskt parti, vill ändå inte att SD ska ha den vice talmanspost som ska gå till tredje största parti. Ska man ändra regler ska det göras med en beslutsprocess under mandatperioden. Att V själv vill ändra regler som inte passar säger något  om Vänstern, ett parti som faktiskt inte heller har ett ursprung att vara stolta över.
Ska V få ändra de urgamla reglerna för att vi inte gillar folkets val? Nej det tycker inte jag.

Av samma skäl tyckte Folkpartiet här i Kalmar att det vore en konstig ordning om de politiska partierna självsvåldigt skulle stänga ute andra partier, som vi inte gillar, ifrån skolorna. Det är väldigt lätt att ta makten i alldeles egna händer när man redan har den. Det har vi alldeles för mycket av redan här.

Nej vi ska istället jaga fram trollen i det ljus de inte tål och bekämpa dem där, tror jag.

Sverige måste regeras!

Valvakan var en rysare, men jag undrar om inte resultatet bäddat för en än värre thriller i Sverige.
Löfven trånar ivrigt efter två allianspartier trots Allianspartiernas försäkringar om att Alliansen siktar på nytt förtroende 2018.
Alla frågor om Vänstern skjuter han ifrån sig  och  ger gång på gång en utsträckt hand till Folkpartiet och Centern.

Helt desperat säger Löfven, det  andra visste tidigare att " Sverige måste regeras."
Det är ju detta alla försökt få honom att förstå innan valet. Han borde ha tänkt på det då.

Här i Kalmar har vi fram till idag vunnit lite mer förtroende än i förra valet och jag tackar alla som röstat på Folkpartiet! I det läget när så många partier förlorar till SD är det skönt att FP i Kalmar håller ställningarna.! Jag har också känt mycket uppmuntran och stöd för vår uppgift att påverka i liberal riktning och att göra den kommunala verksamheten mera öppen.

Nu kan vi med rakt buret huvud fortsätta driva vår politik i oppossition för bättre ekonomi, kunskapssskola och fler bostäder. Lägre skatt och mer valfrihet ska vi liberaler fortsätta  jobba för, men nu är det socialister som valdes om och då kan vi bara jobba för att det inte blir ännu mer centralstyrning och högre skatter i Kalmar och i landet Sverige.

Demokratins högtidsdag!

Ta aldrig demokratin för given. Vi vet alla nu hur fort det kan gå att förlora demokratin och freden och därför ska vi fira denna dag och hoppas på att väldigt många röstar. De besked jag får i Kalmar tyder på att många röstar i år, och det är absolut viktigast.

Ikväll vet vi, och det har väl aldrig känts som om alliansen och de rödgröna ligger mera lika. Men det var också så förra gången och Alliansen segrade. Jag tror att vi har väldigt  stor chans även nu.

Här i Kalmar blir det väldigt spännande att se om våra förtroendevaldas hårda arbete givit resultat.
Vi har upplevt ett stort engagemang för våra frågor och vi har förväntningar som jag hoppas ska infrias ikväll.

Nu har jag pausat en stund och nu är det dags att bevaka vallokalen igen.
Ikväll ska vi vaka in resultatet tillsammans. Det är demokratins högtid som vi ska vara tacksamma att vi kan fira.

Rösta för ordning och reda - även i ekonomin.

Idag såg vi att Rifafastigheten  är "på gång".

Det har den varit sen 2006, men ändå kan socialdemokraterna få in detta som en nyhet i varje val.

Men tid är pengar- även för kommunen.

 

2010 var det valår

Jag och flera med mig ställer frågor om Rifa- fastigheten.
 ur Barometern
"Redan när fastigheten tömdes för två år sedan fördes det diskussioner mellan kommunen, Peab och intilliggande Arla. Dessa diskussioner pågår fortfarande och inkluderar nu även de nya grannarna på kriminalvården. Mona Jeansson (S), ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, ser positivt på framtiden.
- Vi räknar med att komma loss och komma överens, säger hon.
I februari fick kommunen ett planuppdrag som gäller Rifa-tomten och under första halvåret 2011 hoppas man kunna redovisa detta. Enligt Jeansson är det bostäder och handel som planeras på området. "

Utdrag från kommunfullmäktiges protokoll och Johan Perssons svar på min interpellation 2013 om Rifas framtid.
 "Detaljplanen innehåller 500-600 bostäder och cirka 20 000 kvadratmeter verksamhet, däribland en möjlig byggnation för Kriminalvården.
Peab hoppas kunna komma igång med rivningsarbeten före sommaren.
En av frågeställningarna har varit hur detta ska möjliggöras samtidigt som Arla kan fortsätta att utveckla sin verksamhet. Det har nu arbetats fram en åtgärdsplan som samtliga parter, det vill säga kommunen, PEAB och Arla har godkänt."

Idag var åter Rifa-fastigheten "på gång " i en artikel från socialdemokraternas marknadsföringskampanj där de nu får upprepa gamla vallöften utan att få en enda motfråga.

Ett av många exempel på vad socialdemokrater har för tidshorisont när de säger att man "hoppas kunna redovisa detta" (2010) eller "hoppas komma igång med rivningsarbeten före sommaren" (2013).
Det kan vara så att det ska byggas snart, men det är tyvärr lika sannolikt att vi har repris på dagens artikel även 2018.

 Det är lätt att vara kreativ med andras pengar!
Örnsköldsviks kommun har haft de riktigt stora spenderbyxorna på under de senaste nio åren. Inte mindre än en miljard kronor har den s-styrda kommunen satsat, enbart i sitt dotterbolag Övik Energi. Av denna miljard har hela 641 miljoner gått till energibolagets satsning i etanolbolaget SEKAB.

I det senaste valet fick (S) hela 52 procent av rösterna i kommunvalet och har under den här mandatperioden haft egen majoritet, i kommunfullmäktige

År 2010 skedde den första skattehöjningen och förra året höjdes den med ytterligare 35 öre.

En av de tio mest skuldsatta kommunerna, räknat per invånare

Skuldtyngden ligger på omkring fyra miljarder kronor.

Det är väl inte konstigt att Folkpartiet i Kalmar kampanjar för att få ta hand om ekonomin i Kalmar kommun.

 



 

Rösta för fler kvinnor i riktiga arbeten!

Precis som i valet 2010  förlorar socialdemokraterna så fort de börjar tala om sin politik.
Den dag det går upp för människor att socialdemokraterna ska förhandla, och blir beroende av Vänstern och Miljöpartiet kommer troligen ännu fler att hoppa av. Kommer detta att ske före valet?

Vi hade idag en radiodebatt i Kalmar.
Den sändes ifrån en fristående skola och flera  elever där var klart bekymrade över vad som skulle hända med en skola som deras om S,V och MP skulle leda landet.

Frågor som också kom upp var RUT och den s.k. restaurangmomsen.
Notera att S vill minska möjligheten till RUT som är i huvudsak en kvinnlig bransch men inte till ROT som är en manlig bransch.
V vill ta bort RUT och minska ROT  och  här förpassar S och V  tillsammans en mängd kvinnor till arbetslöshet eller svartjobb igen.

Alliansregeringens  har sänkt  arbetsgivaravgifter för ungdomsjobben. S och V i Kalmar har från  år 2006 med alliansregeringen vid makten ropat efter mera statsbidrag.
Detta trots att det har betalats mer till välfärden än någon gång före 2006.
Den ökade arbetsgivaravgiften för unga i arbete har gett Kalmar kommun 18 miljoner i minskade kostnader.
Och det finns fler minskade kostnader i kommunen som Alliansregeringen bidragit med, men minskade kostnader räknas inte för socialdemokraterna. Nej bidrag är det enda de räknar, och nu vill de öka arbetsgivaravgifterna.

Kommunen får med S förslag  mindre pengar och istället ska man göra dessa ungdomar arbetslösa och efter 90 dagar "anställa"  ungdomarna i 32 000 traineeplatser i vård och omsorg. Men bara under ett år!

Hur många jublar i vården över det?
Jag, är sjuksköterska och vet hur mycket arbete det är att introducera nya . Och detta ska ske samtidigt som man har en mängd olika studerande som ska handledas vid flera tillfällen varje år.  Det finns en gräns för hur mycket handledning en verksamhet tål.

Man kan jämföra med Wärnerssonpengarna på socialdemokraternas tid då man skulle ha mer vuxna i skolan.  Det blev färre behöriga lärare istället. Eller med plusjobben, men där låste man in människor i två år.  Det enda det kan leda till långsiktigt är att  utbildad personal minskar. Förutom att man blir av med några i arbetslöshetsstatistiken. Även här är det kvinnorna man leker experimentverkstad med.

Redan nu stannar viljan att expandera i företagen just för att osäkerheten  är stor om hur  villkoren för företagen ska försämras om det blir regeringsskifte.

T.o.m facken protesterar på ett socialdemokratiskt förslag som trainee jobb och det är inte vanligt.
Men var gärna mer tydlig med flera av de gemensamma förslagen.
När det går upp för tillräckligt många hur konsekvenserna av att S måste samregera med V  slår motföretagen och  jobben,  kan det bli strömhopp. För kvinnornas skull hoppas jag det händer före valet.

Rösta för fler kvinnor i riktiga arbeten!

E22 och Universitet i Kalmar tack vare Alliansregeringen!

Det är fler än jag som noterat att Johan Persson , när ingen ställer motfrågor, försöker flika in sånt som inte stämmer. Under Barometerns debatt på Larmtorget i Kalmar ville han påskina att målet om 70 000 invånare var satt av någon annan.

Sanningen är att Johan Persson satte målet 70000 invånare till år 2014 men det var också han som tog bort det. Vi har som mest vid ett tillfälle haft 64 000 invånare och Folkpartiet har en politik för att locka flera att flytta till Kalmar.

Igår hade vi i en debatt frågorna om företagsklimat,  då Johan Persson nämnde Förbifart Rinkabyholm, ”som kommunen betalar”.

Nu är det så att Staten tar kostnaden för E22 kring Rinkabyholm och det vet Johan Persson.

Att kommunen kunde föreslå en medfinansiering med förskott hade inte varit möjligt med en socialdemokratisk regering, men nu kunde vi, genom en förstudie och löfte om förskottering påskynda projektet. Men staten har tagit över finansieringen.

Vi ska väl glädjas åt att Alliansregeringen lyfte in E22 i vägplanen efter att Socialdemokraterna hade lyft ur den!

 

Han brukar också framhålla sin roll i Linneuniversitetets tillblivelse men även det är Alliansens vilja att få kvalitativa och konkurrenskraftiga lärosäten, medan socialdemokraterna satsat på kvantitet. Jag är stolt och glad, för det är tack vare Alliansregeringen  vi har ett universitet i Kalmar också!

 

 

Tillväxt bra - även för miljön!

Igår var Erik Ullenhag här i Kalmar och inspirerade oss alla. Vi känner faktiskt alla att motvinden mojnar, trots att några kommentatorer i media försöker hålla den vinden vid liv.

 

Alliansregeringen har bättre än något annat land, förutom Tyskland, i Europa lyckats skapa välfärd och förutsättningar för nya jobb, trots den största globala efterkrigskrisen och den djupaste och längsta lågkonjunkturen i Europa.

 

Socialdemokraterna vill inte kännas vid att de måste ta stöd av Vänstern vid en valvinst, och kan därför inte alls ge några besked om vilken politik de tillsammans presenterar. 

Under Socialdemokraternas regeringstid, myntades uttrycket jobblös tillväxt under sin tid vid makten.

 

Utdrag ur socialdemokraternas valmanifest år 2006 :”Sverige är ett litet land utsatt för hård internationell konkurrens. Ändå har 300 000 jobb skapats de senaste tio åren, våra företag ligger i framkant och svensk ekonomi går bra.” 300 000 jobb på tio år under högkonjunktur. Det var socialdemokraternas mått på framgång.

Nu har de presenterade de  ett valmanifest som var en upprepning av Göran Perssons och Socialdemokraternas icke-jobb-politik.  Och som om inte det räckte:

En ekonomisk huvudnyhet i Financial Times var att det svenska Miljöpartiets önskan om 0-tillväxt kan komma att bli verklighet.
I EU fruktar man nu stagnerande produktion, stigande arbetslöshet och växande politisk oro och extremism. Kraven växer på att ECB ska ingripa för att motverka MP:s mål om nolltillväxt.

Nu vet vi att S vill ha AMS-jobben tillbaka. Vad vill V och MP?

Nyckeln till demokrati, tillväxt och välstånd är arbete.
Arbete och tillväxt skapas i företagen medan vi förtroendevalda ska ge en bra välfärd och kratta manegen med tydliga och  enklare regler och en god service.

Alliansen satsar nu ytterligare på arbetsförmedlingen medan S vill göra om arbetsförmedligen enligt "sin" modell.
Det värsta är att den modellen har vi prövat och det funkade inte ens under högkonjunktur.
Uttrycket "jobblös tillväxt" myntades under socialdemokratiskt styre och då är det ganska kaxigt att klaga på Alliansen som lyckats hålla Sverige igång under den värsta lågkonjunkturen om vi räknar efterkrigstiden.
Bara med RUT jobbar nu nästan 9000 personer VITT  med hushållsnära tjänster.  Ska S , V och MP
erbjuda dem friår efter valet?

 Friåren som visserligen räknade bort två stycken från arbetslösheten, medan en fick gå hemma eller pröva på något medan någon gick in ett år. Plusjobben  låste effektivt in människor långt från nya arbeten  i två år.
Sjukpensioneringarna i allt yngre åldrar var naturligtvis den största kränkningen. Människor sorterades bort från arbetslöshetsstatistiken helt enkelt. Idag prövas varje människas förmåga individuellt, vilket var ovant i början, men så många har fått ett liv med en arbetsgemenskap tillbaka.

Jag och Pierre Edström var i förra veckan och uppdaterade oss på hemrehabiliteringen som nu är etablerad i Kalmar. Att man t.ex. efter en stroke  låter människor göra vardagssysslorna själva kan tyckas okänsligt, när allt går så trögt och är så svårt.
Men det viktiga är att det får ta den tiden i början. Det är också viktigt att hemtjänst och anhöriga är med på samma tåg och inte hjälper till för mycket.

Att snabbt börja träna på vardagsjobbet kan ge fantastiska resultat och vilken livskvalitet man skapar när man kan hjälpa en människa till ett mera självständigt liv.
Att sen uppmuntra till gemenskap i ett arbete eller bland andra är en bättre väg än att bidra till passivitet och ensamhet.

Fler arbetsgivare ger högre lön!

Förtroendet för Alliansregeringen är stort.

Ja, något alternativ finns inte eftersom Socialdemokraterna för allt smör i Småland inte vill erkänna att de måste regera ihop med Vänstern.
V visar nu sitt rätta jag och vill lägga det mesta under staten. S hänger på.

Det är inte samma sak som att byta huvudman för skolan. Eller byta huvudman i vården för den delen. Vi vill ha de privata alternativen kvar.
Det gör vi för att alla ska ha samma chans och kvalitet oavsett var man bor. Sen kommer rektorn eller vårdchefen alltid att sätta sin prägel på sin skola eller vårdinrättning, och det ska dom göra.

Igår hade vi på Länssjukhuset ett "rundabordsamtal" med Vårdförbundet. Mycket trevligt ordnat och bra att ta del av tankar och erfarenheter.
Jag förundras över att det i stort sett är samma personalpolitik - eller brist på personalpolitik- som under mina trettio år som narkossjuksköterska.

Sedan jag blev klar specilistsjuksköterska 1972 har ju den medicinska vården och utvecklingen i övrigt gått framåt med raketfart, men för sjuksköterskorna är vardagen och arbetsbelastningen sig ganska lik.

Det goda har hänt att sjuksköterskor nu arbetar även i kommunal vård och omsorg. Fler arbetsgivare innebär konkurrens om sjuksköterskorna och jag ser gärna ännu fler alternativ för sjuksköterskor.

Då slipper vi åka till Norge för att spara ihop till det lilla extra man vill ha. Även om det också är inspirerande att byta arbetsplats ibland. Det borde ingå i jobbet att kolla runt på andra kliniker och ta med sig det bästa hem.

Folkpartiet föreslår nu karriärtjänster även inom vården och det är helt nödvändigt att man vågar ge några skickliga sjuksköterskor mer betalt än andra.
Det kräver dock ett ledarskap som inte finns överallt ännu.

Löneutvecklingen är rent bedrövlig och den enda gång man kan höja sin lön är egentligen vid anställningstillfället. Men sen jämnas det ofta ut eftersom det inte finns en acceptans för differentierade löner.

Det är ett roligt jobb som ger snabb tillfredsställelse från patienterna och det är både en välsignelse. Men även en förbannelse när lojal personal sliter ut sig, trots att arbetsgivaren inte belönar de bästa som stannar kvar i vården och hos patienten.

Vad blir Vänsterns nästa steg?

Inga vinster i välfärden.
Men i radion i måndags hade Jonas Sjöstedt svårt att reda ut varför inte den som satsar sina pengar i ett tjänsteföretag ska få tillbaka sina pengar.
Det är en så falsk debatt, för samma pengar, det må vara kommun eller landsting, låter produktionen som gör vårdprodukter gå med vinst. Har dessutom något företag sin produktion i hemmaregionen är alla jätteglada för att man kan få vinst, bygga ut och anställa mer personal.
Men inte när vi kommer ner till själva vårdproduktionen.

I söndags var det väldigt hjärtknipande i den ekonomiska debatten på TV  om "lilla mormor" och "våra barn" som inte får någon att hålla i handen.  I de privata verksamheter alltså.
 Inte ett ord om de gamla i kommunala verksamheter som inte har en hand att hålla i. När verksamheten går med förlust på grund av tekniska hjälpmedel som inte sparar ryggarna eller  dåligt genomtänkta datorsystem också stjäl pengar från den verksamhet som ska hålla någon i handen, men också ge kompetent vård och omsorg.

Nu tar vi nästa steg sa Jonas Sjöstedt.
Nu ska enligt V inga flyktingboenden köpas från privata företag, utan staten ska börja bygga.

Självklart ska ingen profitera på andra människors olycka, men vad skulle den gjort, som vill hjälpa dessa människor på flykt, om vi inte hade haft privata alternativ.
Ska Jonas Sjöstedt säga " Ja, ni är välkomna till Sverige, men först om fyra -fem år när staten har byggt några tusen bostäder."
Även i debatten igår med Erik Ullenhag kunde inte Jonas Sjöstedt låta bli att ösa galla över företagarna.


För att inte tala om Jimmy Åkesson, som ska hjälpa i "närområdet".
Att tala om det som det "mest humanitära" när vi ser år av krig framför oss och nya IS som slaktar alla som inte konverterar.
Ett land på fyra miljoner invånare som tagit emot mer än en miljon flyktingar, det är imponerande.
Det är dit "i närområdet" han vill skicka tillbaka de som enligt SD inte ska få hjälp i Europa.

Två partier med så olika agendor för flyktingpolitiken, men båda med så omöjliga förslag för den flyktingvåg som väntar.

När tar Vänstern nästa steg mot sitt drömsamhälle? Vad ska förstatligas härnäst? Vi som sett tomma affärshyllor och långa köer utanför halvtomma affärer i Östtyskland vet ju att det inte fungerar så bra med monopol.

Viktigare med kvalité än kvantitet

Socialdemokrater som tycker det är förskräckligt att bara hälften kommer in på sitt förstahandsval i  utbildning för  sjuksköterskor. 
Titta hur det gått för lärarutbildningen där varje sökande kommit in.
Kontrollera först varför vi har en sjuksköterskebrist.

Kolla hur ni kan få sjuksköterskor att stanna kvar och utvecklas i vården.
Gör yrket attraktivt så att fler söker.Det är snarare oroande om 100% kommer in på sina förstaval.
Om det är någon som försökt komma in till sjuksköterskelinjen i flera år kanske det istället är klokt att förbättra det som saknas för att man inte kommer in.

När jag sökte till min grundutbildning som sjuksköterska i slutet av sextiotalet var det ca 600-700 som sökte till en klass på ca trettio personer.
Min specialutbildning fick man bara  i Stockholm, Göteborg och Malmö, trots att det var en brist på sjuksköterskor även då. Det förändrades ju senare.

Det har skett en fantastisk utveckling i sjukvården sen dess. I Stockholm kunde människor stå i kö i många, många  år för de vanligaste sjukdomarna. Transplantationsvården utvecklades och man kunde göra alltfler avancerade operationer.
Under Alliansregeringen har köerna minskat och förebyggande arbete pågår i vartenda gym och motionsspår i landet. Dessutom vet vi idag rökningens effekter och alla borde fatta att det är livsfarligt.

Folkpartiets landstingsråd Pierre Edström presenterade i veckan ett utmärkt tiopunktsprogram för sjukvården här.
Jag vill inte i framtiden behandlas av sjuksköterskor som  antagits till utbildningen för att någon öppnar nya utbildningar på löpande band. Det kommer inte heller att ske under en alliansensledning. Vår partiledare och utbildningsminister Jan Björklund har prioriterat kvalitet före kvantitet.