Vi inledde förmiddagen med
att besöka Lindöskolan där lärare och specialpedagoger berättade om sitt arbete
med att inte bara lära barn läsa. De blir också medvetna om vad de läser och
varför.
Barnen var väl informerade om
att utbildningsministern skulle komma på besök och han fick ett väldigt fint
mottagande.Han besökte också Norden Machinery innan flygplanet vände åter.
Tidningen Barometern bjöd i
veckan in till ett intressant samtal kring demokrati och även om vi också lyssnade
på en del ytterligheter, så påmindes vi också där om att krafter ur samma
rötter som lade Europa i spillror, är de som idag vinner terräng i både Sverige
och Europa.
Samma krafter men andra
förklädnader. Vi har ju länge hållit
stånd mot antidemokratiska krafter i Sverige och så ska det förbli.
Men det är förrädiskt att samma mobilisering på vänster- och högersidorna nu också formerar sig inom ett EU-samarbetet. Samma grupperingar som i övrigt försöker bekämpa EU.
Det finns många som ändå behöver en syndabock som man offrar för att kanalisera ett allmänt missnöje och en rädsla
för snabba förändringar. Den syndabocken kan i år bli just EU. Många
har ännu efter tio år lämnat JA eller Nejkampanjen och det är ju helt
legitimt att klaga på EU utan att tala om vad man vill ha istället. Unionen får
bli den container där man slänger i allt som ett ”bevis” på Sveriges och
unionens misslyckanden.
På annat sätt kan jag inte
förstå miljöpartiets och socialdemokraternas på DN-debatt.
Det är ju inte svårt för
dessa två att enas kring en text som säger – absolut ingenting. De talar inte
ens om vad de själva vill!
Jag tar risken att förstöra helgen för S
och MP med lite positiv utsläppsstatistik.
EU:s övergripande klimatmål är att 1990–2020 minska
växthusgasutsläppen med 20 procent. Redan år 2012, var utsläppen 18 procent
mindre än 1990. Om inget dramatiskt sker
räknar EEA med att utsläppen till 2020 kommer att ha sjunkit 24 procent.
I den del av utsläppen som ingår i EU:s utsläppshandel (drygt 40
procent av de totala utsläppen) är EU:s mål en minskning 2005–2020 med 21
procent. 2012 var dessa utsläpp 16 procent lägre än 2005. Sannolikt kommer EU:s
mål att nås åtminstone fem år i förtid. (Det är för övrigt denna utsläppsminskning
som till stor del förklarar de låga priserna på utsläppsrätter.)
För den del av
utsläppen som ligger utanför utsläppshandeln och omfattas av det så kallade
insatsfördelningsbeslutet ( cirka 60 procent av de totala utsläppen) är målet
2005–2020 minus 10 procent – denna minskning uppnåddes redan 2012.
Ganska hoppfulla
siffror tycker jag men man ska betänka att när länder beslutar att byta
kärnkraft mot kol eller skiffergas vrids klockan tillbaka.
Vad bidrar
socialdemokraterna och miljöpartiet med i dessa hänseenden?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar