Ingen ska trakasseras.

Lärare ska upprätthålla trygghet och ordning i skolan. Allt annat vore ju otänkbart eftersom eleverna enligt skolplikten måste vara där. Eller?
Barn är i en beroendeställning men det är väl lika illa att lärare trakasseras som att elever gör det.
Något måste ju vara allvarligt fel med de berörda skolorna, om varken skolledning eller berörda anställda kan kommunicera detta till elever och föräldrar.
Just detta fenomen finns ju inte bara i så kallade utanförskapsområden, utan kan ske där eleverna anser sig ha rätt att bete sig illa, eller bara vill hävda sig i gruppen.

På fem år har anmälningar om våld och hot i skolan fördubblats! Nu ropas det på nya regler och nu kommer långt omsider det mobilförbud under lektionstid som liberaler länge efterfrågat. Utbildningsminister Anna Ekström låter nu som om hon ska  ta krafttag mot brister i den läroplan som Alliansen genomdrev för att just byta en stökig skola till en kunskapsskola.

Skolan behöver ständiga förbättringar, och jag är övertygad om att den snart blir statlig, eftersom det ändå verkar vara en socialdemokratisk regeringen som anser sig ständigt behöva styra och ställa i klassrummet.

Men lärare har redan idag befogenheter att tvinga ut en stökig elev ifrån klassrummet. Däremot får de inte bestraffa en elev och den gamla skolan vill ingen ha tillbaka. Flytta mobbaren är ett gammalt liberalt krav, och samma bör väl gälla här för den som inte vill uppskatta den lärare som ska uppfylla läroplanens krav på kunskapsskola. Och då ska rektorn och politiker ge sitt fulla stöd gentemot arga elever och föräldrar.

Tyvärr har inte skolinspektionen haft samma måttstock för vad som är acceptabelt och. Om eleven ”har upplevt sig kränkt ”så har den enligt skolinspektionen blivit det. Samma måttstock har inte gällt för läraren. Attityder är svår att lagstifta om.

Det finns alltför många barn som går hem med huvudvärk för att det är stökigt i klassrummet, och det ska ingen lärare eller förälder acceptera. Liksom inom sjukvården är man inom skolan allergisk mot differentierade löner. Det finns därför inte  alltid en kompetens för att sätta löner och försvara dem inför lärarkollektivet.

Jag tror de flesta minns den sämsta och den bästa läraren från sin skoltid. Det är också ett område som vi alla har erfarenheter av och tillåter oss att tycka kring. Det finns ju tyvärr lärare som inte är så bra, men oftast är de helt fantastiska och ger all sin energi för att barnen ska må bra och utvecklas i sitt lärande. Jag är helt imponerad av alla de som dag efter dag lyckas engagera och ge barn en bra start i livet.

Som väl är ni lärare väldigt uppskattade av de flesta  barn och föräldrar i Sverige.