En livaktig demokrati

Jag har ibland tyckt att debatterna i brittiska parlamentet verkar väldigt mycket teater, men nu tycker jag inte det längre. I mer än tre år har vi ju kunnat följa alla förslag och nederlag  där utan filter.
Att ledamöterna är placerade mitt emot varandra tror jag är ett utmärkt sätt att locka fram supporten från partivännerna.

Boris Johnson skulle som premiärminister greja ett utträde bara han blev vald, men så ser det inte lika lätt ut längre. Men alla ger järnet för sina visioner och det högaktar jag.Trots att Boris Johnsson nogsamt plockade ut de ledamöter som lovade rösta med honom, visade det sig att de inte alls tänkte sälja sin själ för att få stanna vid köttgrytorna.

När han gick till drottningen för att få stänga parlamentet och förhindra just det som nu pågår, tände det istället till hos både Labour och de egna konservativa.

Det brittiska underhuset röstade både nej till en avtalslös brexit den 31 oktober och nej till premiärminister Boris Johnsons förslag om ett nyval. Förslaget innebär att landet inte kan lämna EU den sista oktober om premiärminister Boris Johnson inte hunnit nå en överenskommelse om utträdet innan dess.

Enligt EU har han inte kommit med några alternativ och därför finns det inget att förhandla om. Själv tror han att EU ska ge ett förmånligare avtal om han förhalar det hela, men de flesta länder har nu ställt in sig på en avtalslös Brexit.

I princip har förslagen nu passerat utskott och  överhus och parlamentet kan då lagstifta bort en avtalslös Brexit. Jag tycker detta pekar på en levande demokrati, där alla beslut är öppna fram till parlamentet. Alla kämpar som vildar för sina åsikter och det känns långt ifrån den konsensustradition i Sverige som riskerar att förlama en öppen debatt.
Helt oväntat har premiärministern förlorat tre av tre möjliga omröstningar.

21 konservativa parlamentsledamöter som röstade mot premiärminister Boris Johnson blev uteslutna, och gruppledaren hoppade då också av från Torypartiet i sympati med dessa partikollegor. Jag är helt imponerad av att dessa ledamöter är så beredda att offra sina karriärer för det de tror på.

Nu vill istället Labour förhala ett nyval tills lagstiftningen mot ett avtalslöst utträde vinner laga kraft och en ny regering inte hinner ändra på det.

Det politiska systemet i Storbritannien, saknar skriven grundlag utan bygger tydligen på historiska traditioner. Det har inneburit så många oväntade turer att det säkert blir förändringar i framtiden. Just nu verkar endast fantasin sätta gränser och det blir spännande att se hur slutet blir. Men även vi som vill se ett effektivt EU vill att utträdet snart är verklighet. Det finns så mycket för de nya parlamentarikerna i EU att ta ställning till och jobba med.