En allvarlig utmaning

Kalmar har utmaningar medan andra kommuner har allvarliga problem, enligt Socialdemokraternas kommunalråd i Kalmar. Det gäller skulder och lån.

Kalmars utmaning är att klara av de utmaningar han ställt kommunen inför. En utmaning klarar inte alla och är därför värre än för de kommuner som ser problemen. Kan man se ett problem, kan man oftast lösa det, även om lösningen i sig kan vara en utmaning.

Positiva utspel och löften om satsningar har före valen duggat tätt från socialdemokraterna, för att sen förpassas till utredningsdjungeln, för att användas i nästa valrörelse. Och nästa….

Efter valen har socialdemokraterna, som av en slump, funnit att det behövs prioriteringar. Samtidigt har mantrat ”det går bra för Kalmar” gått rakt till media och allmänheten via en expanderad kommunikationsenhet. I takt med att kärnverksamheten utarmas, satsas allt mer på marknadsföring.

Liberalerna ville locka företag och arbetskraft till kommunen med lägre skatter och bättre innehåll i välfärden. Vi har prioriterat bland kostnaderna.

Vi hade därför inte lagt alla äggen i Fanerdunkorgen, vilket under lång tid, tog all tid energi från kommunens övriga verksamheter. Vi liberaler hade inte startat Salvebolaget med 20 skattemiljoner i ren förlust, förutom alla bortkastade tjänstetimmar. Vi framhöll redan då att det var slottet vi skulle satsa på. Vi liberaler hade inte utan plan köpt över ett dåligt underhållet Folkets Park för många miljoner. Fortfarande finns ingen plan presenterad.

Vi hade inte köpt ett reningsverk som kommunen inte behövde för 14 skattemiljoner. Vi hade inte gått i borgen med 100 miljoner för en fotbollsarena för eliten. Vi hade inte köpt samma Arena för 244 miljoner för att rädda ett elitfotbollsföretag, när simhallen och andra byggnader står och förfaller. Varje misslyckande har målats över av S med nya satsningar och marknadsföring.

Detta är bara ett axplock av kostnader som lagts på skattebetalarna. Miljoner här och där har för övrigt kastats bort på utredningar utan tanke eller långsiktig planering bakom.

Redan tidigt ville vi liberaler att Kalmar kommun skulle minska sina höga borgensåtaganden. Det gällde främst Kalmarhem där vi endast ville använda borgen för sådan ”social” byggnation som inte blir av. Kommunen ska på inga sätt bidra till en osund konkurrens, med skattebetalarna som risktagare. Jag skrev redan  2008 en motion där jag efterfrågade en förstärkning av kommunens finanspolicy med bl.a. riskbedömning och konsekvensanalyser vid nya åtaganden.  

Ägardirektiven har vi haft många synpunkter på och vi begärde förtydligande som ”Med självbärande menas att bolagen löpande inte är i behov av subventionering, ägarborgen eller aktieägartillskott”.

Men de senaste åren har inte bara kommunbolagen utan även kommunala verksamheter ökat sin låneskuld. Vad gör då socialdemokraterna i Kalmar kommun när man inte längre kan finansiera sina ”satsningar” eller redan gjort en skattehöjning, trots en redan hög kommunalskatt.
Jo socialdemokraterna halverar i sina riktlinjer kraven på nettokostnadsandel och självfinansiering av investeringar. Och som med ett trollslag ser ju ekonomin mycket bättre ut!

Ett problem har förvandlats till en utmaning men därmed också något mycket allvarligare.

Som liberal har jag hävdat att varje generation ska bära sina kostnader och att Kalmar ska ligga i nivå med liknande kommuner när det gäller taxor, avgifter och skatter, helst lägre. Det är en liberal utgångspunkt att varje generation ska betala sina kostnader. Men hur lockande är det?

Hoppfullt initiativ

Nu har det hänt igen och det händer hela tiden att hundratals människor dör på medelhavet. Vi vet bara inte hur många. Trots att EU utbildar och betalar för att Libyen ska stoppa båtflyktingar från att resa över medelhavet, är människor beredda att betala skrupelfria människosmugglare och riskera sina liv på havet. I EU:s asylsystem ingår ett förslag om en omfördelning av flyktingar vid stora migrantströmmar. Men förslaget sitter sedan 2016 fast i ministerrådet där det blockeras av länder som t.ex. Ungern.

Ungern har dessutom infört en ”stoppa Soros-lag som kriminaliserar människor eller verksamheter som hjälper asylsökande. Det blir lite motsägelsefullt eftersom ett fåtal flyktingar vill komma till Ungern och det endast finns få flyktingar där. Inte ens många av Ungerns egna ungdomar vill stanna i sitt hemland, vilket gjort att Ungerns regering med olika förmåner försöker locka sina kvarvarande invånare att föda fler barn.
EU-kommissionen vill dra Ungern inför EU-domstolen för stoppa Soros- lagen

Det är därför väldigt hoppfullt att Finland, som är ordförandeland i EU, utanför samarbetet samlat en rad utrikes och inrikesministrar i Paris, för att med ett fransk-tyskt dokument, gå vidare med en egen omfördelning av migranter som kan räddas på medelhavet. 14 medlemsländer är intresserade och åtta deltar aktivt i arbetet.

Självklart är det bäst om människor inte måste fly från fattigdom, miljöförstöring eller krig, för idag tjänar bara cyniska människosmugglare på människors förhoppningar om en bättre framtid.
Men även om dessa viktiga fördelningssamtal sker utanför EU:s formella ram, kan detta vara ytterligare ett steg på vägen mot EU i flera hastigheter.
Sveriges regering verkar stå som passiv åskådare även i detta samarbete.

Väx upp!

Många unga människor såras svårt men det får ju inte rättfärdiga hur en människa beter sig mot andra. Som väl är löser de flesta sina problem och går vidare.
Men vi har tidigare i historien sett hur ett sårat ego kan göra med en människa. Vi har sett hur folkmassorna då helt blint, men även beräknande, anpassade sig. De såg framför sig någon som kunde lösa deras problem.

President Trump är en affärsman och kortsiktigt ser det såklart ut som om han löser USA:s problem. Hans väljare tjänar kanske på nya handelsavtal, sänkta miljökrav och högre murar. Det sparas istället på miljöorganisationer och jämställdhetsarbete, ett mer långsiktigt arbete där vinsten inte direkt kan överföras till människornas eller USA: s budget.

Trump beter sig som en förorättad skolunge som stampar med foten om det går honom emot. Ja, ministrar har avverkats på så löpande band att det inte längre väcker någon större förvåning. Samarbeten sker endast om de får framstå som hans initiativ.

Han framstår som en förvuxen tonåring med förkärlek att filmas med helikoptrar och redan startade flygplan. Gärna militära. Brum, brum.

Men där har han bara plagierat president Putin, som ett tag ville framstå som den aktiva presidenten, som alltid var på väg till ett viktigt möte.

Likt många tonåringar tittar också Trump gärna på TV, sägs det, och i twitter slår han väl de flesta.

När inte Trump hade något annat att klaga på, försökte han så tvivel om Barack Obama är född i USA så ursprunget har betydelse för Trump, och attacken borde såklart sårat Obama.  Tänk om han hade låtit det bero.

Men Barack Obama har också i ett middagstal  sårat Trumps ego så djupt, att varje beslut utåt sett, under Trumps presidenttid har syftat till att riva upp de förändringar som genomdrevs av Obama. Hämnd.

Men ännu värre blir det nästan när han framstår som om han med ett telefonsamtal kan påverka Sveriges rättssystem. Därmed visar han sin okunskap eller bristande respekt för Sveriges ett demokratiska system.

 

Men det skulle bli värre.

Send her back!

Det var vad supportrarna skanderade efter Trumps uppfodrande tal om att några för honom oppositionella, men demokratiskt valda politiker kunde resa hem om det inte passade. Hem är USA för alla fyra, men ursprung har tydligen stor vikt för Trump. Här riskerar han att legitimera alla de amerikaner som verkligen i praktiken gör skillnad på hudfärg och ursprung. Det kan inte gömmas undan utan måste upp i en sansad diskussion, där alla ledare har ett stort ansvar.

Att lägga locket på är livsfarligt  vi måste även i Sverige diskutera med respekt för varandras olikheter och åsikter.

Att vara vald till president i världens mäktigaste land innebär dock ett mycket större ansvar än det egna egot.

Förnya Europa

Så har EU tagit sig igenom ännu ett nålsöga.
När den största partigruppens kandidat kristdemokraten Manfred Weber, inte höll måttet för uppdraget som kommissionsordförande drog Angela Merkel, efter ett antal turer, överraskande, upp en ny kandidat ur rockärmen.

Att det denna gång blir besvärligare att fördela de högsta uppdragen beror på att det politiska landskapet är starkt förändrat. Partigrupperna är också förändrade, som exempel har liberala gruppen( tidigare Alde) på Macrons partigrupps  initiativ bytt namn till Renew Europe, ”Förnya Europa”. Det ska symbolisera att EU rör sig framåt. Bra tycker jag.

Men det var endast nio rösters övervikt , som den tyska kristdemokraten Ursula von der Leyen blev vald till EU:s nästa kommissionsordförande. Det är det tyngsta uppdraget i EU och på pappret är det inte många som slår hennes meritlista.

Hon ska nu sätta samman en kommission och presentera de kandidater som i höst ska frågas ut och godkännas av parlamentet.

Hon har lovat både bra och mindre lockande saker åt alla håll för att gå igenom nålsögat, men hon själv vill se ett samarbete som utvecklas och fördjupas.

Det var en sluten omröstning men intressant är att både Polen och Ungern sade sig lägga sina röster för henne som en kompromiss.

Både Polen och Ungern har ju så kallade artikel-7.1-förfaranden mot sig från EU för, att ha underminerat rättsstatligheten i länderna.

En kompromiss? Ja, det är ju så EU måste fungera för att röra sig framåt. Med tiden tror jag ändå att EU kommer att gå i två hastigheter där visionära länder rör sig framåt, medan några väljer att stanna upp.

Då hoppas jag att Sverige har en icke socialistisk regering som satsar på samarbete i de stora gränsöverskridande frågorna som ex. demokrati, miljö och säkerhet.

En kompromisskandidat är gott nog, för det är så ett fredssamarbete bäst  rör sig framåt för att förnya sig.

Nu är det sommar- igen

11 juli 2019 samlade sommarregeringen till pressträff och berättade för oss att vi ska kunna klara oss själva i en vecka om samhällsfunktionerna sviktar. Det är verkligen rimligt att vi, som kan gå och stå inte ligger myndigheterna till last när så många människor verkligen behöver samhällets stöd.  

Sverige som land ska kunna klara sig själv i tre månader utan hjälp utifrån.

Det borde inte heller vara så svårt, men vi är väldigt sårbara.  
Inrikesministern har gett tjugo myndigheter i uppgift att utreda behov och kostnader för att höja den civila beredskapen. En utredning.

Redan i augusti för ett år sedan fattade ju regeringen ”ett paket av åtgärder” som skulle stärka landets förmåga under höjd beredskap vid kris och krig. I augusti skrev också socialministern att svensk hälso- och sjukvård ska vara starkt rustad för att möta allvarliga händelser, som stora bränder, smittsamma sjukdomar, terrorattacker och stärkt beredskap. En utredning till.

Försvarsviljan och förmågan vilar på att försvarsmakten kan räkna med att bli snabbt och väl omhändertagna av sjukvården i krig.  

Nu pågår en vanlig svensk sommar och krisen står redan för dörren. Vården larmar inte utan orsak!

Det blir också ganska tragikomiskt när olika psykologer talar om att man ska varva ner lite på jobbet för at få bäst återhämtning på semestern.

De sjuksköterskor som snart går på semester ( om de inte beordras att arbeta kvar) är så uppspeedade av arbetsbelastning att de möjligtvis har nytta av den fjärde semesterveckan. Och de som snart kommer tillbaka efter sin semester kan bara hoppas på att inte minsta ”allvarlig händelse” tillkommer till en redan ansträngd arbetsbörda. Det ser olika ut på olika arbetsplatser för ledarskapet betyder otroligt mycket i en ansträngd verksamhet.

Jag gjorde för flera år sedan en liten enkel studie på hur många av de som slutat som sjuksköterskor som kan komma in och arbeta vid en kris eller krig. Det visar sig att många redan arbetar i samhällsviktig verksamhet och inte enkelt kan kopplas loss för att gå in i vården. Dessutom sker utvecklingen i vården i en rasande takt, så att hoppa rakt in är inte helt enkelt med helt ny teknik och nya läkemedel. Vi ser också att ”just in time” inte fungerar så bra, eftersom vi redan under normala förhållanden får ständiga larmrapporter om att vanliga läkemedel fattas på apoteken.

Fler myndigheter och fler utredningar kan inte ersätta det ansvar befintliga myndigheter redan har för att verksamheterna ska fungera. Man kan nästan tro att sysselsättningsgraden i landet nu hålls uppe av alla utredare.

Från den 1 januari 2018 ska patienter och närstående kunna lämna klagomål och synpunkter på vården direkt till vårdgivarna.

Ivo (inspektionen för vård och omsorg) ska i fortsättningen bara ta hand om de mest allvarliga klagomålen. Inte helt förvånande ökade klagomålen till patientnämnderna medan de minskade till Ivo. Jag tror att i takt med att patientnämnder blir kända, kommer frågorna att öka till vården, och det är bra.

Vården ska lyssna och lära av patienterna, som ju också är de som betalar via sin skatt.

Men när vårdpersonalen larmar om patientsäkerheten är det allvar. Det finns inga genvägar till bättre bemanning, och jag vet att alla i vården blir så förbannade på de s.k. ansvariga som står i TV och bedyrar att de klarar av det, och att det blir bättre. Man behöver ju inte vara ett geni för att förstå varför så många sjuksköterskor slutar när de är som mest rutinerade, men samtidigt blir minst belönade. Ledarskapet betyder väldigt mycket, men ska vården utvecklas , måste också attityden till vårdpersonalen förändras.

Vanligt folk och svenska värderingar

Statsministern vill blanda sig med vanligt folk istället för en elit med lobbyister och näringslivsintressen.
Nu riskerar ju inte statsministern någonting eftersom socialdemokraterna ändå får utnyttja en hel dag i Almedalen. Finansministern och övriga ministrar får ju betalt för att bevaka alla seminarier och fånga upp det lobbyisterna har att säga.
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet använder samma polarisering som flera partier använt gentemot samarbetet i EU och närmar sig därmed de populister som nu besätter regering efter regering i övriga världen.

Som om inte det var nog att ställa folket mot eliten pågår sedan några år en tävling om att vara mest för de svenska värderingarna.  Nu tävlar nästan alla partier om att hylla svenska värderingar och att ”de” som kommer hit ska anamma ”våra” värderingar.  Jag har sagt det förut och säger det så många gånger som det behövs. Det finns svenska lagar som alla ska följa. Punkt.

Denna tävling om identitetspolitiken blir så konstruerad för ingen människa har exakt samma värdering som en annan. Vi som har liberala värderingar vill ju gärna utveckla samhället i liberal riktning. Men det liberala samhället är inget färdigt folkhem som, människor ska formas in i. Jag vill  att människor själva ska ges möjlighet att forma ett bättre samhälle, och som ju aldrig blir helt färdigt. Vi slår alla vakt om en svensk välfärd som är tillgänglig för alla, men olika partier har olika mening om hur den välfärden ska utvecklas för att bli bättre. I en demokrati får dessa meningar brytas mot varandra. I en demokrati är alla vanligt folk där en röst på valdagen är lika mycket värd som en annan.

Elitistiska tankar och beteende kan dock hittas lite varstans. Kanske speciellt hos den som lätt kan välja bort Almedalen och ändå veta att man  ändå får lika mycket uppmärksamhet.

Civilisationen fortsätter framåt och människan har idag inte samma värderingar som förr. Viktigast är att våra olika utgångspunkter kan bygga på forskning och kunskap och att vi kan ha en öppen diskussion som berikar både oss och svensk utveckling.

Vi måste inte gilla varandra, men jag tror att det är möjligt att leva sida vid sida och respektera många olikheter.  Ve och fasa om vi bara tvingades leva i en internatskola med ”gemensamma värderingar”.  Hu så trist! Jag tror vi måste lära ut respekt för varje individs rätt att få utvecklas och bidra, på sitt sätt, till vårt samhälles utveckling.

Har det vanliga folket svenska värderingar? Inte vet jag? Vi har trivselregler i skolan och i arbetslivet. Vi har lagar i samhället som vi alla enats om i öppen debatt och demokratisk ordning. Det måste få konsekvenser att bryta mot dem. Det borde inte vara en nyhet, men har tydligen blivit det i socialdemokraternas folkhem.

Det går som tåget?

Det går som tåget! Detta uttryck har fått en helt annan innebörd idag.

Med rätta fanns en kritik mot de förseningar som ständigt drabbade tågresenärer i Sverige. Men sossarna lovade innan valet 2014 att minsann se till att tågen kom fram i tid. En utredning brukar ju funka för det mesta, eller?

I en uppgörelse med Vänsterpartiet skulle sossarna överföra järnvägsunderhållet till staten. Inte ens en så genomgripande förändring skulle passera riksdagen, vilket säger en del om maktfasonerna. Nu är ju S experter på att utreda allt, så det är väl låg sannolikhet för att det blir av, men det vore ju en unik åtgärd som kan bli väldigt kortvarig om en ny regering väljer att göra om och göra rätt.

Eventuellt kan tilltaget stoppas av EU- rätten.

 Vad hände då med punktligheten under fyra år av socialdemokratisk ledning? Jo, man började beräkna punktligheten efter 15 minuters försening i stället för fem minuter.

Och vips steg Sverige från bottennivå i Europastatistiken till tredje bästa land när det gällde punktlighet. Men man kunde inte förklara hur man hade tolkat statistiken.
Medan många resenärer väljer bort tåget om de har viktiga tider att passa, verkar staten plötsligt väldigt nöjd och redovisar en punktlighet kring 95 procent.

Hur får Trafikverket en så bra statistik?

Jo, de väljer att i fjärrtågen räkna in både lokaltåg, pendeltåg t.o.m. Arlanda Express och SL med tåg som går väldigt korta sträckor och på egna spår med andra länders statistik för fjärrtåg. Dessutom räknas inte inställda tåg in i förseningarna.
Jag har rest mellan Malmö och Kalmar många gånger, och alltid har det strulat på ditresan eller hem.

I helgen var jag i Köpenhamn och hade, eftersom vi var flera, bokat biljetter till hemresan. I stationen för flygplatsen fick vi byta tåg på grund av signalfel. Ingen var förvånad. Nytt tåg och sittplatserna kunde inte användas. Men vi satt på bra platser hela vägen. Men. Före Osby var ett tåg framför oss trasigt och ingen visste hur länge vi skulle fastna på spåret.  Ingen verkade förvånad. Det blev kö till den lilla kafévagnen och snart var allt utom vin och öl slut.

Man får ju gratulera entreprenören till goda affärer, men han kom inte heller hem i tid denna dag. Tågvärdarna hade fullt upp med olika besked, och en tågvärd skulle inte heller hinna hem att säga god natt till barnen. Men de verkade luttrade, så de tror nog inte heller på 95 procents punktlighet.

Är vi så godtrogna att vi köper en så falsk redovisning? Ja, allting går tydligen att sälja med mördande reklam, och sossarna vet hur man behandlar statistiken. Varför? Jo, för att de kan.
Trafikverket har nu haft ett par år på sig att göra en statistik där man jämför äpplen med äpplen. Vore bra om någon fördjupade sig i detta spår.

 

 

 

Grattis Nyamko!

Idag valdes Nyamko Sabuni äntligen till Liberalernas partiledare. Det är ingen lätt uppgift hon tar på sig, men hon kommer att klara det.


Men trots att hon tydligt sagt att hon inte kommer att fokusera på SD, så kunde bara inte journalister och reportrar låta bli att tala om just SD. Ja, om de vill att SD ska växa så är detta bästa sättet. Men nu vill vi äntligen tala om vår egen politik och inte bara tävla om vem som är mest anti-den och den.

Nyamko Sabuni visar också att hon inte spiller någon tid när hon redan idag utsåg Juno Blom till partisekreterare och Johan Pehrsson till gruppledare.

Många borde glädjas med Nyamko Sabuni  som rivit så många barriärer.
Nyamko talade också om för alla som inte tänkt på det, att hon är afrosvensk.
Och! skulle de flesta ungdomar sagt.

Kanske talade hon även till alla de afrosvenskar och andra med utländskt ursprung som av olika anledning flytt med sina föräldrar till Sverige.
Det går att göra en klassresa i Sverige. Men man måste göra jobbet själv. Det går om man vill. Detta visar Nyamko bara genom sin drivkraft att nå så högt det går. Hon vill bli statsminister. Det är en härlig inställning när man börjat leda ett parti som är under fyraprocentsgränsen. Men hur många trodde att hon skulle bli partiledare?

Första uppgift blir Almedalen. Hoppas på fint väder för Liberalerna.
Jag kan inte vara där, men håller alla tummar för en fin inramning.

Sverige , möjligheternas land för alla oss som bor och lever här!

Din röst är viktig

Nu har jag dansat kring midsommarstången och hoppat små grodorna som traditionen på midsommarafton bjuder. Lika roligt är det varje år och här är det ingen som ändrar på något. Jo, några nya lekar tillkommer varje år och barn mellan fyra och sextio år kastar sig in i ”tävlingarna” som alla vinner.

Men jag kastas snabbt tillbaka till vardagen när jag lyssnar på nyheterna och får veta att några av de som valts till ombud för sina medlemmar och länsförbund anser sig endast vara ombud för sig själva. Avståndet mellan liberala medlemmar och en liten opinion kring sittande partiledning kan inte visa sig mera tydligt. Både en majoritet av Kalmar läns medlemmar och styrelse valde Nyamko Sabuni och länets ombud har lovat rösta i enlighet med dessa majoriteter. Så ska det vara.

 Många medlemmar  fick i januari tugga i sig att partiledning och  ombud gjorde ett helt annat vägval än det många önskat. Kan man vara ombud för sig själv egentligen?
Nu, med Nyamko Sabunis framgång hos medlemmarna, kan vi anta att medlemmarna hade röstat för en alliansregering som ändå hade varit större än en S, MP regering.

Då hade också socialdemokraterna fått visa vad de står.

Nu har medlemmarna  (överraskande för många) valt Nyamko Sabuni  med överväldigande majoritet. Länsförbunden har också med överväldigande majoritet förordat Nyamko Sabuni som liberalernas nästa partiledare. Valberedningen har fått ett tydligt utslag och det borde inte vara svårt att föreslå Nyamko Sabuni som partiledare på landsmötet.

Liberalernas gruppledare, som deltog i förhandlingen av  januariavtalet och enskilda ombud  verkar nu inte alls lika villig att tugga i sig ett demokratiskt resultat som går dem emot. Förklädnaden faller. Ombud är valda att företräda medlemmar och länsförbund. De är inte ombud för sig själva även om stadgarna ger utrymme att ta hänsyn till oväntade besked på ett partiråd.

Det handlar om interndemokratin och partiets möjlighet att i framtiden gjuta hopp och engagemang i medlemmarna. Vi säger till människor att de ska bli medlemmar i vårt parti för att kunna påverka. Något annat finns inte på kartan.

Bara lite slarv...

Redan i mars i år brandhärjades Sverige och även Kalmar med omnejd drabbades.

Ett stort engagemang för deltagande i landets deltidsbrandkårer är glädjande, och i år ska också MSB efter förra sommarens storbränder, upp till bevis om ledningsansvar, teknisk försörjning och kompetens.

Förra sommaren när det brann som värst, stod många av Transportföretagens helikoptrar på marken, trots att de varit tillgängliga för brandbekämpning från luften.  Några av landets egna helikoptrar stod på marken för att de inte var förberedda för brandbekämpning. Många tog sig för pannan eftersom utvärderingen vid storbranden 2014 redan hade pekat på åtgärder som ännu inte var igång 2018.

Var det handlingskraft och snabbhet MSB ville visa, när de efter en mycket kort upphandlingstid, bestämde sig för en upphandling med trettio helikoptrar?

Både MSB och regeringsföreträdare deklarerade självbelåtet att nu fanns det en beredskap med 30 helikoptrar. Det här gör att får vi en avsevärt mycket bättre beredskap och helt nya möjligheter att bekämpa skogsbränder redan till sommaren, fick vi veta.

Bra!

Men 30 helikoptrar! Det hade inte det upphandlade företaget tänkt sig.

SVT:s granskning visade sen att upphandlingen bara gällde tio helikoptrar.
Det är en ungefärlig siffra, säger MSB! Det är möjligt att vi har slarvat lite.

Det kan man säga.

I hur många arbeten får man slarva på detta sätt? Skulle detta upptäckts om det blev en storbrand i Sverige?

I sjukvården kan det gå riktigt illa om man slarvar bara lite.
Det är helt otroligt om man dessutom har fört ansvariga förtroendevalda bakom ljuset.
Slarv, missförstånd eller inkompetens ? det är lika illa vilket som.

Ett S-spel om framtida försvar

Breda och därmed mer stabila överenskommelser har ett stort värde i försvars- och säkerhetspolitiken. De håller trots maktskifte och ökar trovärdigheten gentemot vår närmaste omvärld och internationellt.  
Socialdemokraterna tillsatte för mer än två år sedan försvarsberedningens ordförande och i två år har försvarsberedningen utrett och berett ett underlag där 1,5 procent ( 1, 6 procent med det civila försvaret) av BNP skulle vara grunden för en proposition och beslut i riksdagen.

Nu 2019, när alla i försvarsberedningen i princip var eniga om ett förslag, reserverade sig socialdemokraterna för att de inte är beredda att binda sig vid en politisk uppgörelse om en ekonomisk ram.
Så typiskt socialdemokraterna. Nu vill de förhala ett beslut, för att såklart kunna pressa stödpartierna till eftergifter i budgetarbetet. 

Före valet sa Stefan Löfven: ”Inget är mer grundläggande för en stat än att skydda sina medborgare och sina gränser. Rikets säkerhet ska försvaras i varje läge. Det är regeringens främsta uppgift.”
Nu efter valet vill inte socialdemokraterna betala notan. Rikets säkerhet verkar nu inte lika viktigt för dem som före valet.

Försvaret är inget man förbereder, inhandlar eller förstärker på en kvart. Det kräver just långsiktighet, och det politiska säkerhetsläget i vårt närområde kan snabbt förvärras. Allianspartierna vill att S står fast vid finansieringen. Troligt är att V och MP vill spara på försvaret. Kanske är S och SD  mest eniga?

S vill ha ytterligare en utredning. Utredningar är sossarnas specialitet. Men det är ingen bra signal till varken svenska folket, EU eller NATO som vi också är beroende av.
En nöjd betraktare är president Putin.

Britter söker svenskt medborgarskap

Igår firade vi nationaldagen i Sverige , och vi sände också en tacksamhetens tanke till de som kämpade- och stupade på slagfältet för vår skull.

I Storbritannien hade man slugt nog lagt president Trumps statsbesök i anslutning till D-dagen, då man ändå ställer till med pompa och ståt. Det skymde också lite hans ofina inklampande i den brittiska inrikespolitiken, men ingen förväntar sig längre några president  manér från honom. Theresa May gjorde också sin sista verkliga insats officiellt. Om inget extremt inträffar.

Idag slutar hon som partiledare för Tories.
Tio kandidater till Tory ska sen silas genom utfrågningar till nya partiledare och bli två eller tre slutkandidater  för deras parti att välja mellan. Hur precisa kan de vara i Brexitfrågan och ändå göra alla till lags?

Nu verkar alla klaga på alla och jag tror inte ens att Brexitpartiet, om de får inflytande, lyckas lämna i oktober. Tre gånger har man röstat nej till det avtal med brittiska förhandlare som blev klart november 2018 och är på 585 sidor. Det är en bragd, anser jag att 27 länder enats om detta avtal, men än märkligare att ett land inte kan godkänna det.   
Med de brittiska storhetstiderna i tankarna, vill man gärna tro att man ska ha kvar den kaka man länge ätit på. De har tagit upp så stor del av EU:s tid och kraft är något man anser sig ha rätt till.

De vill inte vara med i den fria rörligheten ( utom för rika investerare). Samtidigt vill man inte riktigt lämna den inre marknaden, utan vill ha handelsavtal med både EU och USA m.fl. Grejen är den, att vi vill i EU ha kvar de regler för djurrätt och regler för matvaror som tagit lång tid att enas om och kanske inte förstöra de framgångarna via helt oreglerade varor via Storbritannien. De har gjort sitt val.

Vi får nu här i Sverige många ansökningar från britter som söker svenskt medborgarskap. Varför? De vill tillhöra det EU som allt fler av oss i Sverige uppskattar. Vi oroade oss kanske för att EU skulle försvagas och splittras med Brexit, men det har inte skett. Det finns dock krafter utanför EU som lurar på varje tillfälle att slå in en kil och försvaga EU. Ryssland lockar med att bistå de EU-länder som vill leva över sin ekonomiska förmåga. Kina lockar med kraftfulla investeringar, som ger dem också politiskt inflytande. USA lockar med bilaterala handelsavtal som är avsedda att försvaga de gemensamma avtal som EU beslutat.

Det är nu många regeringsföreträdare i olika EU- länder som tycker att gräset är grönare på andra sidan, bara de får behålla förmånerna inom EU också. En del av dem känner också bara till metoden att härska genom söndring.
Hoppfullt inför framtiden är då att många av medborgarna i dessa länder vill ha mer samarbete och fri rörlighet än vad deras ledare vill ha.

Brist ger högre lön

Sifferlösa avtal är avtal, som istället för som tidigare centrala avtal, kan anpassas efter lokala förhållanden.

Där man lyckas koppla löneutveckling till verksamhetens mål, personalen utveckling och lön, har man bra förutsättningar till ökad motivation, och om övriga förutsättningar finns, också en förbättrad prestation. Detta gäller i en konkurrensutsatt verksamhet, men är inte lika synlig i en verksamhet där produktiviteten inte kan mätas i intäkter på samma vis som en global, konkurrensutsatt verksamhet.

Men mekanismerna och människors drivkraft är desamma, oavsett huvudmannaskap eller företagsmodell, men det kräver ledarskap
och medvetenhet om sambanden.

 Men brist är fortfarande det som ger en sjuksköterska högre lön vid nyanställning. Men lokala avtal och differentierade löner har äntligen startat efter år av motstånd från vissa arbetsgivare, men främst från ex. lärare och sjuksköterskor själva.

Vad berodde motståndet på? jo, främst för att offentliga arbetsgivare/ chefer inte haft kompetens att sätta rätt lön, eller förklara och försvara en högre lön hos en skicklig medarbetare. Ofta inte heller haft förmågan att tala om vad den som fick en lägre utdelning ska förbättra för att uppnå en högre lön. Det har givit godtyckliga utdelningar som varken gynnar kvalitet eller effektivitet.

 Rätt lönesättning kräver ledarskap där medarbetarna är sedda, men också rätt förutsättningar att göra ett bra jobb. Det är den mest effektiva kvalitetssatsningen, men den kräver en helt annan inställning från högsta chefen och ut i alla led.

Jag har noterat under mina år i vården, att den sjuksköterska som lämnar det patientnära  ansvaret får både bekväma arbetstider och en högre lön.Det är inte bra signaler när den som lämnar patienten får en högre lön än den som har ett direktansvar.

Är det viktigare och mer ansvarsfullt att vara administratör eller t.ex. tekniskt ansvarig, än att ge narkos till en svårt sjuk patient, eller hjälpa ett barn till världen på ett säkert sätt?

Det är ju ändå den som checkar in på apparaterna och ställer in pumparna med rätt medicin i rätt dosering och fattar de snabba besluten för situationen, som ytterst blir ansvarig för tekniken.

 

Trots ökade löner( från en väldigt låg nivå) är det fortfarande BRIST som ger högre lön. Och den lönen sätts bara en gång och det är vid rekryteringen. Efter några år byter man arbetsplats eller t.o.m. yrke, för att få en högre lön. När konkurrensen om utbildningsplatserna uteblir, riskerar utbildningsnivån sänkas, inom en disciplin där Sverige länge hade ett försprång. Här spelar också den grundläggande utbildningen roll och lärarens viktiga arbete in. 

Vi ser nu hur sjuksköterskor larmar om hur de inte kan uppfylla de förväntningar och säkerhetskrav som finns. Svensk sjukvård är i topp på grund av sin lojala personal på olika nivåer. De bästa måste belönas efter erfarenhet och skicklighet, men också få förutsättningar att leva upp till sjukvårslagens krav på patientsäkerhet.

Tack, ni som röstade liberalt!

Väljaren har sagt sitt och glädjande är att valdeltagande ökade i årets val till EUropaparlamentet. Liberalerna förlorade många svenska väljare, men vi fick behålla ett mandat och en ledamot, vilket vi i detta svåra läge ska vara tacksamma för. Så tack alla ni som röstat på Liberalerna!

Glädjande är att flera liberala krafter i övriga Europa, trots nationalistiska vindar, går framåt och det innebär att den liberala gruppen ALDE stärks. ALDE stärks också av att Macrons parti ansluter sig och bidrar med många mandat.

Nu ska alla partier och ledamöter omgruppera sig i parlamentet och det kan bli lite spretigt, men svårast blir det säkert för de nationalistiska partierna som ofta är oense sinsemellan ändå. Dels gillar de inte EU och dels ogillar de ofta främlingar från andra länder.

Bortförklaringar om orsaker till vårt partis misslyckande, har kommit lika snabbt, som de Kalmar FF brukar presentera efter sina fotbollsförluster.

Knappt har vi hämtat andan förrän nästa kampanj börjar.

I alla fall kan man tro det när partister beklagar sig över att Nyamko Sabuni ”rest runt i landet” och förberett sin kandidatur som partiledare. Hon anklagas för att ha tagit uppmärksamhet från EU – valet, men det måste i så fall skett väldigt diskret. Jag har inte sett en enda rubrik om en sådan kampanj, och jag tror nog att media hade frestats att slå upp detta som en egen nyhet.

Kanske är detta ett fabricerat rykte, ett troll, som egentligen vill göra mer skada än nytta. I så fall får vi ta fram trollet i ljuset så att det spricker.

För övrigt har nu medborgarna i Ölandskommunerna röstat om de vill slå samman Mörbylånga och Borgholms kommun. Det blev stor övervikt för nejsidan precis som för tio år sedan.

Rösta för frihet och fred!

Fred och frihet är det Europa vi arbetar för.

Våra grannar i öst har levt under kommunismens förtryck så länge att de insett att friheten är en förutsättning för en växande ekonomi. Trots  bakslaget efter den ekonomiska krisen, strävar de ändå att anpassa sig. Och nu talar jag om människorna som lever i Europa.

Att många regeringar nu svängt från kommunism till nationalism är inte detsamma som att deras invånare vill det. Tvärtom flyttar de unga och hoppfulla nu från de länder som sluter sig kring sina egna snäva intressen. Arbetet för frihandel och demokratiska principer måste fortsätta, och det kan bara ske med ett fördjupat samarbete. Redan arbetar flera länder för att få ingå i gemenskapen och det ska vi bejaka.

Storbritannien har länge ställt sig utanför många sociala överenskommelser  i EU. EU kan förbättras på många sätt, men EU är det bästa fredsprojekt vi haft i vår del av världen!

Jag hoppas att även de ungdomar som aldrig upplevt krigen, ändå går och röstar för sin frihet att resa och studera tillsammans med ungdomar i andra länder.

Bara det  att våra grannar österut nu är medlemmar betyder att Östersjön är ett gemensamt ansvar istället för som tidigare, en gräns mellan öst och väst. Det innebär också att vattnen kan skyddas som ett särskilt känsligt innanhav med särskilda restriktioner för sjöfarten.  Det innebär också att vår närmaste omvärld styrs demokratiskt och  ser EU som en garant för framtida  demokrati och fred i sina länder.

Sociala pelaren bygger på 20 principer i tre kategorier: Lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden. Rättvisa arbetsvillkor. Social trygghet och social integration. Det har EU arbetat med och harmoniserat sedan inre marknaden föddes. Det behövs ingen socialistisk ingenjörskonst där.

Socialdemokraterna vänder alltid kappan efter vinden och har på sista tiden bedyrat att de inte vill lagstifta om de sociala frågorna i EU. De har tonat ner frågorna, men ingen tror väl att Stefan Löfven samlat alla EU:s ledare till ett stort och kostsamt toppmöte i Göteborg för att bara fortsätta ”samtala” om dessa frågor som man ständigt ändå harmoniserar genom själva samarbetet.

Beslut på mest effektiva nivå

Efter att ha  lyssnat på debatterna från kandidaterna till Europaparlamentet, så är man ju mäkta  "imponerad" över vad just de svenska parlamentarikerna genomfört i EU. Och i debatten låter det som om allt bra är just ”mitt” förslag och allt dåligt är motståndarens förslag.

Många av prioriteringarna avgörs inte ens i EU.

Partierna ska spara i nya budgeten, och S ska vara "snålast i EU", trots att de föreslår en mängd nya problemområden som de vill lösa på EU-nivå den kommande perioden. Just detta är en av orsakerna till att människor i allmänhet känner väldig skepsis inför arbetet i EU. Det göder också politikerföraktet.

Socialdemokraterna talar för en starkare social utveckling i Europa och Helene Fritzon, S menar att det på vissa sociala områden kan det krävas lagstiftning. Det är verklig socialism att man i frågor som berör familj, kommun och regioner och, frågor som ligger närmst enskilda människor, vill lägga över makten på EU-nivå.  
När socialister  nu misslyckats med välfärdspolitiken i det egna landet, är det bekvämt att lägga över det på EU-nivå. Men EU är inte den lägsta effektiva nivån för välfärdspolitiken. Det är de olika nationella nivåerna.
Var blev subsidiaritetsprincipen av i EU-arbetet?

Klåfingrigheten innebär tyvärr att mindre av europaarbetets tid och pengar kan koncentreras till de gränsöverskridande frågorna.

Ja, när det gäller budgeten var vår liberala kandidat Karin Karlsbro, befriande tydlig med beskedet att satsningar på EU-nivå kräver pengar, som vi annars tvingats satsa på nationell nivå. Men då ska det vara satsningar där samarbetet ger en uppväxling och ett mervärde av de satsade pengarna.

Pengen har ramlat ner!

Från år 2004  och framåt kämpade jag och övriga liberaler för en parkeringsanläggning i Kalmar. De senare åren underströk jag i olika sammanhang att Kalmar behöver två parkeringsanläggningar för att utvecklas.

Istället har jag fått till svar att parkeringarna räcker och att bilismen istället ska minska. Endast valår har P-anläggning kommit på tal. S, V och C  har bemött alla mina frågor om fler P- platser med oförståelse, och de senaste åren har ännu fler av våra vackraste grönytor närmast havet, blivit nya parkeringsplatser.

Jag unnar verkligen bilförarna en fin utsikt när de parkerar, men Kalmar hade vunnit på att grönytorna närmast vattnen är vackra mötesplatser för boende och besökare.

Nu kan jag läsa några av mina argument för fler parkeringsanläggningar i en debattartikel från S. Helt plötsligt har insikten infunnit sig! Pengen har ramlat ner.
Men utan planering och helhetssyn blir det som vanligt bara akutåtgärder som inte löser det verkliga problemet.

Skickar med en av mina, (för liberalernas räkning) otaliga påminnelser i Kalmar kommunfullmäktige om fler P- platser.

Ärende 7: Detaljplan för kvarteret Gesällen på Kvarnholmen

Protokollsanteckning från Inger Hilmansson (FP):

”Kalmar och Kvarnholmen är en vacker kuststad med attraktiva kulturmiljöer

och närhet till vatten som vi gärna utveckla. Folkpartiet liberalerna vill också
betona vikten av promenadstråk, små gröna rum att mötas vid, och
allmänhetens fysiska tillgång till vattenrummen. Därför hänvisar vi till vårt
tidigare förslag om en norm för de gröna ytorna och våra samrådssvar på
översiktsplan m.m.

År 2006 behandlade kommunen en motion från Folkpartiet om

parkeringsanläggning i centrala Kalmar. Det var i anslutning till IKEA:s
etablering och Hansa Citys utveckling och företagare i Centrumföreningen lade
då ett mycket konstruktivt förslag till medfinansiering av parkeringshus i
Gesällen. Socialdemokraterna förkastade då vår motion, företagares
engagemang och kommunens möjlighet att stärka stadskärnan. Evenemang
och tävlingar har dominerat kommunens satsningar, medan tillgänglighet och
parkeringsmöjligheter har försämrats med varje ny plan. Nu ser vi resultatet i
form av tomma butikslokaler.

Vi beklagar att inte företagarnas förslag om parkeringsanläggning blev

verklighet då, men ställer oss nu bakom själva förslaget till bebyggelse i
Gesällen. Men åter minskar antalet parkeringsplatser och 60 platser i garaget
ersätter inte ens hälften av nuvarande parkering och en bilpool är planerad att
ersätta 40 P-platser. Har kommunens tidigare bilpool utvärderats?
Att inte en ny parkeringsanläggning är klar när en med 130 platser försvinner,
kan ytterligare äventyra stadens handel. Vi instämmer i behovet av en
konsekvensanalys av detaljplanens effekter för centrumhandeln.

I detaljplan reviderad 23 april 2013 står följande:

’Till följd av andra pågående projekt i Kalmar kommer Fredriksskansgatan få

en ny utformning, gångfartsgata, som ska ansluta till den nya byggnationen i

kvarteret på ett bra och handikappanpassat sätt. Projektering av gatan pågår

parallellt med planarbetet.’

Om detta är en felaktig uppgift borde en ändring funnits med efter

granskningen.”

De röstar för vad?

Det är många EU kritiska politiker som skyller Storbritanniens valhänthet i processen om Storbritanniens utträde, på EU.
Men varken Tory eller Labour har kunnat definiera vad de egentligen vill ha i stället, varken före folkomröstningen för snart tre år sedan, under förhandlingstiden, eller under Storbritanniens egna förhandlingar. Ingen är överens, ens inom partierna.

Nu har de begärt ytterligare respit och ny deadline är oktober 2019. Om det blir så måste de välja ledamöter till Europaparlamentet och det innebär att EU får dras med nya formalia och nya omständigheter, när britterna någon gång lämnar EU.

Det innebär att EU:s viktiga arbete med fördjupning och reformering får vänta. Det innebär att alla ” EU medborgare” som arbetar i Storbritannien och alla britter som jobbar i EU har nya ovissa förutsättningar, även om de kan arbeta kvar en bestämd tid.

Det är ju helt skruvat att det nystartade The Brexit Party troligen kommer att ta hem en storseger, och vad kan de göra med sina röster? De har ju ingen omröstning om Brexit i parlamentet. Det kanske blir med dem som med övriga EU-kritiska partier.  

Kanske makten i EU hägrar så pass att även Brexitpartiet gör sitt för att förhala det utträde som de säger sig vilja skynda på.

2 juli ska britterna rösta igen i sitt eget parlament (tror jag)?. Inga viktiga beslut sker i EU under nyvalda parlamentets sommar (tror jag). Om de kommer fram till att lämna EU, behöver alltså ingen inta sin plats, men kommer detta att infrias? Långsiktiga beslut, kan jag inte tänka mig att de får vara med och besluta. Mycket skrik för lite ull!

Och ovisst är bara förnamnet.
Man får ju ändå beundra deras valmyndigheter som på rekordtid levererar många miljoner poströster och kanske mer än 40 miljoner röstkort.

Tack EU för freden!

Sammanhållningspolitiken är EU:s viktigaste investeringsverktyg för tillväxt och arbetsmöjligheter som bidrar till välfärden i vår Kalmarregion. Det förutsätter att regionala utvecklingsprojekt kan drivas, och det förutsätter i sin tur fortsatt regionalt stöd och fonder. Vad vill S spara på när de vill att Sverige ska vara det snålaste landet i EU?

Det samtidigt som S vill utöka de sociala frågornas betydelse i EU. Orsaken säger de, är att medborgarna är så missnöjda med att de blivit åsidosatta. Ja, de har ju inte lyckats så väl i Sverige, men jag tror det är en omväg till att socialisera EU. Socialdemokraterna vill likrikta alla människor att passa in och stöpas i den socialistiska formen.

Vad kostar inte det?
Hur partierna i Riksdagen ställer sig till dessa frågor och vad de vill att EU:s budget ska användas till, hade jag gärna hört lite mera om i partiledardebatten i riksdagen idag.
Men statsministern ville i brist på en egen konsekvent EU- politik hellre surra fast alla vid nationalistspåret och tyvärr var det där mycket av debatten fastnade idag.

I morgon 9 maj ,Europadagen, hedrar vi alla som stred och stupade för vår frihet. För fred har vi haft, trots alla utmaningar.
Vi som lever idag kan nu bidra till att Europaunionen blir ett fortsatt samarbete för fred och tillväxt i Europa. Friheten måste vinnas åter, varenda dag!

För efter den ekonomiska krisen i världen ligger protektionismen på lur, och liberaler i EU har kämpat för att frihandelsavtal och demokratiska överenskommelser kan hållas. Det är en balansgång på slak lina och även om motiven skiftar , är det spännande att alla partier både till höger och vänster nu vill vara med i samarbetet. 1-0 till EU säger jag. Vill dessa partier också snart kämpa för sammanhållning? Då blir det 2-0 till EU.

I morgon ordnar EU-institutionerna aktiviteter i alla 28 medlemsländerna. Jag hade en motion i Kalmar för säkert femton år sedan, som syftade till ett årligt arrangemang på Europadagen för att höja intresset för EU- frågor. Jag fick ett positivt svar, men intresset från socialdemokraterna var noll, så uthålligheten var också noll.

 

kluvna tungor på 1 maj

Magdalena Andersson talade på 1 maj under parollen ”jobb och framtidstro”. Säkert syftar hon på de turordningsregler, bättre omställningsvillkor och andra nödvändiga förändringar som S nu ska medverka till enligt januariavtalet. Det är bra att parterna skapar gemensamma regler, men det är åt skogen att de inte kunnat modernisera dem trots ”försök” enligt LO. Idag stänger avtalen in dem som haft ett arbete länge, länge, och stänger ute de som inget arbete haft på länge.

Samtidigt stod LO- basen, som suttit  med i S-ledningen och godkänt januariavtalet, på Larmtorget och larmade om samma avtalet. Han tyckte också att S kunde ta av statsskulden till extra välfärd.

Som vanligt talar S med kluvna tungor. Det är oansvarigt i en tid när människor alltmer tenderar att ta till sig den lilla del som passar dem själva. 48 % av EU-motståndarna från folkomröstningen 1994 om EU (då EG) har idag blivit 15 % av väljarskaran som idag vill lämna EU.

Statsministern undvek i sitt tal alla inrikes paroller och valde att tala om annat istället. Han vill stoppa skatteflykten i världen, och vem vill inte det? Men EU har i många år arbetat med ökad insyn i ländernas olika system för skattesmitare, och har också lyckats.

Det tjänar alla på. Det lustiga (eller olustiga i sammanhanget ) är att samme statsminister och hans parti absolut motsätter sig att EU blandar sig i ländernas skatter! Kluven tunga var ordet. V och SD vet inte heller för tillfället vilket ben de ska stå på. De sa en sak om medlemskap i EU innan riksdagsvalet och en annan sak nu inför EU-valet.

Stora delar av journalisterna i Sverige försöker inte ens förklara hur och varför beslut som är EU- övergripande tas.  Och detta efter mer än tjugo års medlemskap! Ett fåtal förtroendevalda kollar av olika beslut och EU- direktiv med tjänstemännen och hur många tjänstemän har kompetens eller intresse av att förklara hur allt hänger ihop? Om inte  den lokala politiska majoriteten är intresserad, finns heller ingen press på tjänstemän att sätta sig in i frågan. Hur ska någon då begära att invånarna ska veta?