onsdag, december 28, 2005

En gemensam erfarenhet.

Att dela en, om även smärtsam erfarenhet har de hundratusentals människor, som drabbats av flodvågskatastrofen, gemensamt.
Vi andra, som inte drabbats personligen kan vara delaktiga, men erfarenheten blir inte som för de drabbade, en del av oss.
På samma sätt tror jag att det är med den europeiska unionen.
Vi i Sverige som inte varit delaktiga i världskrigen kan inte fullt ut förstå de erfarenheter som gör att övriga europeiska länder varje år hedrar de soldater och civila som föll offer för striderna. De delar en gemensam erfarenhet, där alla familjer är drabbade. På grund av alla döda, är deras ålderspyramid lite senare än vår. När de tog hand om alla krigsinvalider och försökte bygga ett nytt samhälle, rekryterade Sverige deras friskaste arbetskraft, eftersom våra företag gick för högvarv enligt devisen” den enes död den andres bröd”. Det är bl.a. deras släktingar som senare flytt till Sverige från kriget i forna Jugoslavien.
Fortfarande har Sveriges regering en tradition att hålla Sverige borta så länge konflikter pågår, för att sedan ”storsint” träda fram och erbjuda fredsbevarande trupp eller bidrag.
Sveriges regering har också en tradition (och det har de gemensamt med flera länder)att skylla alla tråkiga beslut på EU, medan de positiva tillräknas det egna trägna arbetet i EU.
Fortfarande vägrar svenska ministrar göra det svenska folket delaktiga i EU:s vardagsarbete. Det blir ofta ett ställningskrig om svenska monopol och kollektivavtal, som hindrar en mera övergripande diskussion om vad vi vill använda europasamarbetet till.
Jag kommer dock att ta med europasamarbetet i valdebatten, för mer än 50% av de kommunala besluten berörs av vårt europasamarbete Nu kan vi ju även glädjas åt att våra östra grannländer är demokratier och medlemmar i Unionen, vilket är en stor vinst för både vår miljö och för vår säkerhet i Kalmar Län och förstås i hela Sverige.

onsdag, december 21, 2005

att stanna kvar och rätta till!

Socialdemokraterna har med åren formulerat en ny syn på ansvarstagande. Efter varje tillkortakommande i sitt ansvarsutövande skall de "stanna kvar och rätta till". Detta leder till rättsprocesser, misstroende och sår som hålls öppna onödigt länge.

Vem tror att samma människor som shabblade i Estonia,Göteborgskravallerna och vid flodvågskatastrofen ska kunna leda arbetet med att bygga upp en trovärdig organisation som gör att vi kan möta en oväntad påfrestning. Några anställda på Migrationsverket har burit sig vedervärdigt åt, men finns det någon ansvarig?
Expressen har fått ett uppslag till hur redaktören ska ta ansvar "Jag stannar kvar och rättar till".
Ansvar i socialdemokratisk tappning?

onsdag, december 07, 2005

Värre än väntat!

Medborgarkommissionen visade i sin tsunamirapport att tillståndet på Utrikesdepartementet var ännu värre än de övergivna svenskarna uttalat, trots att deras berättelser var skakande.
Det som alla medborgare med radio och TV kunde se med egna ögon, gick aldrig riktigt upp för de julfirande ministrarna. Göran Persson har inte tagit det till sig riktigt än, utan ber pliktskyldigast om en ursäkt som borde kommit för elva månader sedan.
Göran Persson toppade laget men vad har man lärt efter tidigare katastrofer och kritik mot regeringen. Hur kan någon tro att denna handlingsförlamade ledning som helt saknat varje analytisk förmåga, ska ha förtroende att klara en ny kris! Nästa katastrof kommer även den att vara något helt oförutsett. Det är det enda vi säkert vet.
Det hjälper inte hur många nya förslag till förändringar de kommer med. Landets nuvarande ledning saknar helt enkelt förmågan. När nu kommissionens ledamöter visade civilkurage och tydliggjorde ansvaret måste det få konsekvenser!Jag anser att man av demokratiska skäl måste ställa misstroendevotum nu. Även om Göran Persson får stöd av sina stödpartier. Då får alla upp till bevis. Sen är det väljarnas tur att fälla det slutliga avgörandet. Jag hoppas att de flesta inser att denna regering inte är beslutskompetent.