Grattis Nyamko!

Idag valdes Nyamko Sabuni äntligen till Liberalernas partiledare. Det är ingen lätt uppgift hon tar på sig, men hon kommer att klara det.


Men trots att hon tydligt sagt att hon inte kommer att fokusera på SD, så kunde bara inte journalister och reportrar låta bli att tala om just SD. Ja, om de vill att SD ska växa så är detta bästa sättet. Men nu vill vi äntligen tala om vår egen politik och inte bara tävla om vem som är mest anti-den och den.

Nyamko Sabuni visar också att hon inte spiller någon tid när hon redan idag utsåg Juno Blom till partisekreterare och Johan Pehrsson till gruppledare.

Många borde glädjas med Nyamko Sabuni  som rivit så många barriärer.
Nyamko talade också om för alla som inte tänkt på det, att hon är afrosvensk.
Och! skulle de flesta ungdomar sagt.

Kanske talade hon även till alla de afrosvenskar och andra med utländskt ursprung som av olika anledning flytt med sina föräldrar till Sverige.
Det går att göra en klassresa i Sverige. Men man måste göra jobbet själv. Det går om man vill. Detta visar Nyamko bara genom sin drivkraft att nå så högt det går. Hon vill bli statsminister. Det är en härlig inställning när man börjat leda ett parti som är under fyraprocentsgränsen. Men hur många trodde att hon skulle bli partiledare?

Första uppgift blir Almedalen. Hoppas på fint väder för Liberalerna.
Jag kan inte vara där, men håller alla tummar för en fin inramning.

Sverige , möjligheternas land för alla oss som bor och lever här!

Din röst är viktig

Nu har jag dansat kring midsommarstången och hoppat små grodorna som traditionen på midsommarafton bjuder. Lika roligt är det varje år och här är det ingen som ändrar på något. Jo, några nya lekar tillkommer varje år och barn mellan fyra och sextio år kastar sig in i ”tävlingarna” som alla vinner.

Men jag kastas snabbt tillbaka till vardagen när jag lyssnar på nyheterna och får veta att några av de som valts till ombud för sina medlemmar och länsförbund anser sig endast vara ombud för sig själva. Avståndet mellan liberala medlemmar och en liten opinion kring sittande partiledning kan inte visa sig mera tydligt. Både en majoritet av Kalmar läns medlemmar och styrelse valde Nyamko Sabuni och länets ombud har lovat rösta i enlighet med dessa majoriteter. Så ska det vara.

 Många medlemmar  fick i januari tugga i sig att partiledning och  ombud gjorde ett helt annat vägval än det många önskat. Kan man vara ombud för sig själv egentligen?
Nu, med Nyamko Sabunis framgång hos medlemmarna, kan vi anta att medlemmarna hade röstat för en alliansregering som ändå hade varit större än en S, MP regering.

Då hade också socialdemokraterna fått visa vad de står.

Nu har medlemmarna  (överraskande för många) valt Nyamko Sabuni  med överväldigande majoritet. Länsförbunden har också med överväldigande majoritet förordat Nyamko Sabuni som liberalernas nästa partiledare. Valberedningen har fått ett tydligt utslag och det borde inte vara svårt att föreslå Nyamko Sabuni som partiledare på landsmötet.

Liberalernas gruppledare, som deltog i förhandlingen av  januariavtalet och enskilda ombud  verkar nu inte alls lika villig att tugga i sig ett demokratiskt resultat som går dem emot. Förklädnaden faller. Ombud är valda att företräda medlemmar och länsförbund. De är inte ombud för sig själva även om stadgarna ger utrymme att ta hänsyn till oväntade besked på ett partiråd.

Det handlar om interndemokratin och partiets möjlighet att i framtiden gjuta hopp och engagemang i medlemmarna. Vi säger till människor att de ska bli medlemmar i vårt parti för att kunna påverka. Något annat finns inte på kartan.

Bara lite slarv...

Redan i mars i år brandhärjades Sverige och även Kalmar med omnejd drabbades.

Ett stort engagemang för deltagande i landets deltidsbrandkårer är glädjande, och i år ska också MSB efter förra sommarens storbränder, upp till bevis om ledningsansvar, teknisk försörjning och kompetens.

Förra sommaren när det brann som värst, stod många av Transportföretagens helikoptrar på marken, trots att de varit tillgängliga för brandbekämpning från luften.  Några av landets egna helikoptrar stod på marken för att de inte var förberedda för brandbekämpning. Många tog sig för pannan eftersom utvärderingen vid storbranden 2014 redan hade pekat på åtgärder som ännu inte var igång 2018.

Var det handlingskraft och snabbhet MSB ville visa, när de efter en mycket kort upphandlingstid, bestämde sig för en upphandling med trettio helikoptrar?

Både MSB och regeringsföreträdare deklarerade självbelåtet att nu fanns det en beredskap med 30 helikoptrar. Det här gör att får vi en avsevärt mycket bättre beredskap och helt nya möjligheter att bekämpa skogsbränder redan till sommaren, fick vi veta.

Bra!

Men 30 helikoptrar! Det hade inte det upphandlade företaget tänkt sig.

SVT:s granskning visade sen att upphandlingen bara gällde tio helikoptrar.
Det är en ungefärlig siffra, säger MSB! Det är möjligt att vi har slarvat lite.

Det kan man säga.

I hur många arbeten får man slarva på detta sätt? Skulle detta upptäckts om det blev en storbrand i Sverige?

I sjukvården kan det gå riktigt illa om man slarvar bara lite.
Det är helt otroligt om man dessutom har fört ansvariga förtroendevalda bakom ljuset.
Slarv, missförstånd eller inkompetens ? det är lika illa vilket som.

Ett S-spel om framtida försvar

Breda och därmed mer stabila överenskommelser har ett stort värde i försvars- och säkerhetspolitiken. De håller trots maktskifte och ökar trovärdigheten gentemot vår närmaste omvärld och internationellt.  
Socialdemokraterna tillsatte för mer än två år sedan försvarsberedningens ordförande och i två år har försvarsberedningen utrett och berett ett underlag där 1,5 procent ( 1, 6 procent med det civila försvaret) av BNP skulle vara grunden för en proposition och beslut i riksdagen.

Nu 2019, när alla i försvarsberedningen i princip var eniga om ett förslag, reserverade sig socialdemokraterna för att de inte är beredda att binda sig vid en politisk uppgörelse om en ekonomisk ram.
Så typiskt socialdemokraterna. Nu vill de förhala ett beslut, för att såklart kunna pressa stödpartierna till eftergifter i budgetarbetet. 

Före valet sa Stefan Löfven: ”Inget är mer grundläggande för en stat än att skydda sina medborgare och sina gränser. Rikets säkerhet ska försvaras i varje läge. Det är regeringens främsta uppgift.”
Nu efter valet vill inte socialdemokraterna betala notan. Rikets säkerhet verkar nu inte lika viktigt för dem som före valet.

Försvaret är inget man förbereder, inhandlar eller förstärker på en kvart. Det kräver just långsiktighet, och det politiska säkerhetsläget i vårt närområde kan snabbt förvärras. Allianspartierna vill att S står fast vid finansieringen. Troligt är att V och MP vill spara på försvaret. Kanske är S och SD  mest eniga?

S vill ha ytterligare en utredning. Utredningar är sossarnas specialitet. Men det är ingen bra signal till varken svenska folket, EU eller NATO som vi också är beroende av.
En nöjd betraktare är president Putin.

Britter söker svenskt medborgarskap

Igår firade vi nationaldagen i Sverige , och vi sände också en tacksamhetens tanke till de som kämpade- och stupade på slagfältet för vår skull.

I Storbritannien hade man slugt nog lagt president Trumps statsbesök i anslutning till D-dagen, då man ändå ställer till med pompa och ståt. Det skymde också lite hans ofina inklampande i den brittiska inrikespolitiken, men ingen förväntar sig längre några president  manér från honom. Theresa May gjorde också sin sista verkliga insats officiellt. Om inget extremt inträffar.

Idag slutar hon som partiledare för Tories.
Tio kandidater till Tory ska sen silas genom utfrågningar till nya partiledare och bli två eller tre slutkandidater  för deras parti att välja mellan. Hur precisa kan de vara i Brexitfrågan och ändå göra alla till lags?

Nu verkar alla klaga på alla och jag tror inte ens att Brexitpartiet, om de får inflytande, lyckas lämna i oktober. Tre gånger har man röstat nej till det avtal med brittiska förhandlare som blev klart november 2018 och är på 585 sidor. Det är en bragd, anser jag att 27 länder enats om detta avtal, men än märkligare att ett land inte kan godkänna det.   
Med de brittiska storhetstiderna i tankarna, vill man gärna tro att man ska ha kvar den kaka man länge ätit på. De har tagit upp så stor del av EU:s tid och kraft är något man anser sig ha rätt till.

De vill inte vara med i den fria rörligheten ( utom för rika investerare). Samtidigt vill man inte riktigt lämna den inre marknaden, utan vill ha handelsavtal med både EU och USA m.fl. Grejen är den, att vi vill i EU ha kvar de regler för djurrätt och regler för matvaror som tagit lång tid att enas om och kanske inte förstöra de framgångarna via helt oreglerade varor via Storbritannien. De har gjort sitt val.

Vi får nu här i Sverige många ansökningar från britter som söker svenskt medborgarskap. Varför? De vill tillhöra det EU som allt fler av oss i Sverige uppskattar. Vi oroade oss kanske för att EU skulle försvagas och splittras med Brexit, men det har inte skett. Det finns dock krafter utanför EU som lurar på varje tillfälle att slå in en kil och försvaga EU. Ryssland lockar med att bistå de EU-länder som vill leva över sin ekonomiska förmåga. Kina lockar med kraftfulla investeringar, som ger dem också politiskt inflytande. USA lockar med bilaterala handelsavtal som är avsedda att försvaga de gemensamma avtal som EU beslutat.

Det är nu många regeringsföreträdare i olika EU- länder som tycker att gräset är grönare på andra sidan, bara de får behålla förmånerna inom EU också. En del av dem känner också bara till metoden att härska genom söndring.
Hoppfullt inför framtiden är då att många av medborgarna i dessa länder vill ha mer samarbete och fri rörlighet än vad deras ledare vill ha.

Brist ger högre lön

Sifferlösa avtal är avtal, som istället för som tidigare centrala avtal, kan anpassas efter lokala förhållanden.

Där man lyckas koppla löneutveckling till verksamhetens mål, personalen utveckling och lön, har man bra förutsättningar till ökad motivation, och om övriga förutsättningar finns, också en förbättrad prestation. Detta gäller i en konkurrensutsatt verksamhet, men är inte lika synlig i en verksamhet där produktiviteten inte kan mätas i intäkter på samma vis som en global, konkurrensutsatt verksamhet.

Men mekanismerna och människors drivkraft är desamma, oavsett huvudmannaskap eller företagsmodell, men det kräver ledarskap
och medvetenhet om sambanden.

 Men brist är fortfarande det som ger en sjuksköterska högre lön vid nyanställning. Men lokala avtal och differentierade löner har äntligen startat efter år av motstånd från vissa arbetsgivare, men främst från ex. lärare och sjuksköterskor själva.

Vad berodde motståndet på? jo, främst för att offentliga arbetsgivare/ chefer inte haft kompetens att sätta rätt lön, eller förklara och försvara en högre lön hos en skicklig medarbetare. Ofta inte heller haft förmågan att tala om vad den som fick en lägre utdelning ska förbättra för att uppnå en högre lön. Det har givit godtyckliga utdelningar som varken gynnar kvalitet eller effektivitet.

 Rätt lönesättning kräver ledarskap där medarbetarna är sedda, men också rätt förutsättningar att göra ett bra jobb. Det är den mest effektiva kvalitetssatsningen, men den kräver en helt annan inställning från högsta chefen och ut i alla led.

Jag har noterat under mina år i vården, att den sjuksköterska som lämnar det patientnära  ansvaret får både bekväma arbetstider och en högre lön.Det är inte bra signaler när den som lämnar patienten får en högre lön än den som har ett direktansvar.

Är det viktigare och mer ansvarsfullt att vara administratör eller t.ex. tekniskt ansvarig, än att ge narkos till en svårt sjuk patient, eller hjälpa ett barn till världen på ett säkert sätt?

Det är ju ändå den som checkar in på apparaterna och ställer in pumparna med rätt medicin i rätt dosering och fattar de snabba besluten för situationen, som ytterst blir ansvarig för tekniken.

 

Trots ökade löner( från en väldigt låg nivå) är det fortfarande BRIST som ger högre lön. Och den lönen sätts bara en gång och det är vid rekryteringen. Efter några år byter man arbetsplats eller t.o.m. yrke, för att få en högre lön. När konkurrensen om utbildningsplatserna uteblir, riskerar utbildningsnivån sänkas, inom en disciplin där Sverige länge hade ett försprång. Här spelar också den grundläggande utbildningen roll och lärarens viktiga arbete in. 

Vi ser nu hur sjuksköterskor larmar om hur de inte kan uppfylla de förväntningar och säkerhetskrav som finns. Svensk sjukvård är i topp på grund av sin lojala personal på olika nivåer. De bästa måste belönas efter erfarenhet och skicklighet, men också få förutsättningar att leva upp till sjukvårslagens krav på patientsäkerhet.