onsdag, november 28, 2018

I ljuset spricker trollen

Sverige har inte råd med fyra år till med socialistisk ledning. Sverige behöver en ekonomisk reformpolitik. Sverige behöver en handlingskraftig politisk ledning. Sverige behöver därför en Alliansledd regering.

Socialdemokraterna kan utan vidare göra både en vänstersväng och en högersväng. Det har vi sett sedan 2014. S är ett maktparti som gör allt för att få regera, men är bara experter på en enda sak.

Socialdemokraterna är experter på att prata och att utreda. De kommer  att förhala och utreda  liberala förslag i fyra år. Det känns lite som att DÖ.

Centern och Liberalerna kan inte jämföras.
Liberalerna är ett klassiskt liberalt parti med långa rötter medan Centern fram till på 90-talet var ett intresseparti. Deras slogan i kampanjen till EG- medlemskapet var budskapet ”NJA TILL EG”. Väldigt många centerpartister var helt emot ett medlemskap, och Liberalerna kämpade för ett medlemskap. Jag fick möta många nationalistiska  centerpartister i debatter inför omröstningen till europasamarbetet.

Deras första ledamot i Europaparlamentet  var ordförande i deras EU-kritiska nätverk i kampanjen MOT ett medlemskap.

Jag minns att man i den liberala gruppen var van vid ständiga nej från honom och ibland blev ibland helt ställda när han röstade med den liberala gruppen i parlamentet. Efter honom kom mer EU-tillvända parlamentariker för centerpartiet.
Jag tror det hade stor betydelse för Centerns omvändning till liberalt parti berodde på att de ingick i den liberala gruppen.

Vi liberaler har rötter långt tillbaka i liberalismen, och är individualister.
Vi har oftast hög integritet och gör individuella ställningstaganden när nya problem uppstår. Det är så klart lättare att leda ett parti där en pekar och övriga följer efter, men så funkar inte ett liberalt parti.

Vi lever i en ny tid, och kanske är det så att populisterna ska tvingas fram till ställningstagande. Jag tror att trollen spricker i ljuset.

söndag, november 25, 2018

Här finns förbättringspotential


Märkligt att så många ändå tar tåget.

Kanske har jag suckat över dessa sakers tillstånd tidigare men...
Jag har nu haft anledning att resa en del från Kalmar till Malmö men inte någon gång har det varit fritt från strul på någon av sträckorna.

Man kan ju stå ut med att det händer oväntade händelser, men trots alla möjligheter till att kommunicera med passagerarna, har logistik och samverkan inte synbart blivit bättre med åren.

Vid flera tillfällen har jag varit med om att antingen dörrarna varit trasiga eller andra fel uppstått, då man väntat så länge med ersättningsanslutningar att alltför många med mig missar sina därefter planerade byten. Trasiga toaletter och dörrar är tyvärr alltför återkommande.

Passagerarna dirigeras sen att förflytta sig till synes helt slumpartat mellan olika perronger. Ett exempel,

I lördags reste jag tidigt från Hyllie i Malmö, men innan centralstationen, alltså direkt efter vi hoppat på tåget, fick vi veta att vårt ordinarie tåg till Kalmar (som jag rest med många gånger) nu skulle gå till Göteborg istället, varpå vi helt sonika fick hoppa av vid Centralen och vänta i två timmar på nästa tåg till Kalmar. 

När vi på plattform 4a i Malmö väntade på tåget, blev alla omdirigerade till plattform 4 b för att strax därpå bli omdirigerade till plattform 3 a.
Värst för de med rollator, eller för barnfamiljer.

Väl på tåget blev det trångt när två tågs passagerare skulle få plats på ett tåg. Jag känner med de anställda och tågvärdarna, som också får en sämre arbetsmiljö att arbeta i.

Ekonomiska ersättningar kan ju inte ersätta de missade tider som blir följden av dessa förseningar. Man måste helt enkelt ha mer respekt för människors planering och behov av att hålla viktiga tider.

Rese-korten är jättebra, men tyvärr gäller de bara vissa sträckor. Det kort som används till Malmö kan jag åka på överallt i Malmö, men inte på stadsbussarna i Kalmar. Löser jag biljett med resekortet från Malmö till Köpenhamn kan jag åka med tåg, buss och tunnelbana i Köpenhamn.

Skulle finnas ett resekort för hela Sverige och närliggande områden såklart.
Men dessförinnan måste tågbolagen i Sverige, oavsett vad de heter, först hålla tiderna och förbättra kommunikationerna.
Att vi ändå reser med tåg måste bero på att de kollektiva alternativen är i princip obefintliga.

 

onsdag, november 21, 2018

Allting går att sälja med........


För tio år sedan föreslog socialdemokraterna  en omfattande planering för Norra Fjärden innefattande Fredriksskans, Lindö, Kullö, Svinö m. fl. områden. Dessa områden hade få sakägare som kunde protestera.

Vi liberaler skrev då en motion  och samlade in namn till en kommunal folkomröstning om dessa attraktiva gröna områden i anslutning till Europavalet 2009.  S lade ner projektet innan saken blev prövad, men det visar hur mycket en aktiv opposition betyder för insyn och öppenhet.

Därefter ”planerades” LNU tillfälligt på Fredriksskans, mer som en dimridå för andra etableringar .

Socialdemokraterna, Läs Johan Persson, och Agneta Bladh hade redan bestämt sig för ett samlat LNU i hamnområdet. Kosta vad det kosta ville. Och kostat skattebetalarna har det redan gjort.

2010 gjorde Alliansregeringen det möjligt, och bidrog också ekonomiskt till ett samlat universitet för Kalmar och Växjö.
Inte för att sätta städerna på kartan, utan för att etablera en forskning och utbildning i klass med internationella lärosäten.

Anställda på Högskolan i Kalmar var seriöst oroliga för att monumentet, som snart står färdigt, skulle ta resurser från själva forskningen och undervisningen.

Så sker också nu.
För att rättfärdiga detta monument har marknadsföringen varit viktig. Ingen ska tänka på de tomma byggnader som nu också blir extra kostnader.

Senast i dagens Kalmarpost finns en helsida. Det ser ut som en annons, men är inte märkt med ”annons”. Är det en annons? Det är viktigt att veta, och bör beskrivas.

”Allting går att sälja med mördande reklam”. Det är något som S i Kalmar är bra på. 

Jag tycker det är superbra om universiteten koncentrerar sig på kvalitet och tillgänglighet. Ryktet är den bästa marknadsföringen!

söndag, november 18, 2018

Intensivvård är en vårdnivå. Inte en plats.


Det är helt otroligt hur länge man kan hålla en diskussion igång.  Det är bra om det förs ur ett sakligt perspektiv och bra om det görs en riktig utredning av behovet av intensivvård i Oskarshamn. Men sätt ner foten också!

Självfallet ska alla verksamheter utvärderas utifrån säkerhet och behov och effektivitet. Ofta handlar nedläggningar om så mycket mer än själva sjukvården.
Det är som med nedläggningar av skolor.
Människor ser hela samhället försvinna ut med skolan, eller för den delen intensivvårdsenheten. Det är lätt att förstå, men det är svårt att bemöta känslomässiga argument med sakliga.

Intensivvård är inte en vårdplats, utan en vårdnivå. Intensivvård kan bedrivas på någon avdelning med rätt förutsättningar, men den avdelningen blir inte en intensivvårdsavdelning för det. Däremot krävs att personalen, dit även läkare kan räknas, regelbundet vårdar avancerade tillstånd och får en kompetensförsörjning som upprätthåller säkerheten.

När jag 1978 efter bl.a. sex år som anestesisjuksköterska på Huddinge sjukhus kom till Kalmar Länssjukhus, såg jag till min förvåning att patienterna låg på intensivvårdsavdelningen och tittade på TV. Det blev också så att övriga vårdnivåer på sjukhuset anpassade sig därefter.

Mycket vatten har sen runnit under broarna och utvecklingen är intressant. Idag lever flera av dessa patienter i hemmet med hjälp av tekniska framsteg, som t.ex. lätthanterlig respirator, och nya medicinska erfarenheter kommer hela tiden.

Intensivvård som ger utrymme för de allsköns uppgifter som beskrivs i lördagens tidning, beskrivs som en ”bra att ha verksamhet”, och så tror inte jag att sjuksköterskor med kvalificerad specialistutbildning vill eller ska beskriva sitt arbete.

Tyvärr kan politiker i all sin välmening ställa till det mer än det var tänkt.

Det behövs en genomgripande nationell  diskussion och förklaring till allmänheten om hur akutvård och primärvård med olika vårdnivåer fungerar och vad man ska förvänta sig för hjälp som patient.

Alla vill bo nära ett sjukhus, men när man blir sjuk då vill man åka ganska långt för att komma till specialisten.

tisdag, november 13, 2018

"Kamrat 4%"

Vi påminns dagligen om hur nationalismen söker ny mark och förgiftar samhällen. Det hjälper inte att kalla sig "mitten". Man måste bekänna färg.

Som jag skrivit förut i denna blogg, är kärlek till sitt eget land inte synonymt med nationalism, trots att det beskrivs så i synonymregistret. Som Frankrikes president uttryckte det på minnesdagen av krigets slut, så är patriotism ofta motsatsen till nationalism.

Liberalismen bygger på fördomsfrihet, vilket borde innebära att vi försöker motarbeta våra förutfattade meningar. Vilken tillgång det vore i dessa regeringsbildartider!

Alla vill så klart hålla ett parti som SD och V utanför makten. Frågan är ju bara hur man gör det på bästa sätt. Just nu har både SD och V redan för stort inflytande, eftersom de nämns i varje mening från media. SD- hanteringen blir ungefär som Cannabisdebatten. ”Ska det göras synligt så att alla kan förstå hur farligt det är?”

Vad bidrar socialdemokraterna med i tider som dessa? Hukar och sätter upp det fuktiga fingret i luften. De kritiserar gärna regimer där det är riskfritt, eller där Tyskland eller Frankrike gått före, så de slipper ta första smällen.

Att kritisera Kina är lite mer svårtuggat.
Efter ett besök i Kina frågar reportern:

Varför är det så svårt för dig att säga att det här landet är en diktatur?

Statsminister Stefan Löfven svarar: Det är inte det som tjänar Sverige väl, varken vad gäller mänskliga rättigheter eller övrigt. Att vara tydlig om var vi står i mänskliga rättigheter, hur vi uppfattar situationen i olika länder, och samtidigt ha respekt och försöka ha ett bra samarbete med motparten, det tycker vi är viktigt. Att då sätta etiketter på olika länder det lönar ingenting till.

Jag kan köpa den hållningen i enstaka fall, om han inte bara vore så förfärligt snabb att sätta etiketter på både det ena och det andra här hemma. Att vända kappan efter vinden för en hemmapublik är ju Stefan Löfven gjort till en konst.
Vad jag inte kan köpa är följande spontana tillrop.
Uttalat av hans S- kompis Göran Persson på besök i Kina 1996: För mig är det oerhört slående vad politisk stabilitet betyder för ekonomisk utveckling när man ser det kinesiska exemplet". 
Nu har socialdemokraterna chansen att medverka till lite politisk stabilitet genom att öppna för samarbete över blockgränsen.
De har skrutit om överenskommelserna med Alliansen under den gångna perioden, men att de själva skulle bidra till överenskommelser med en Alliansstyrd regering verkar inte på kartan. Alliansen vill hålla SD och V utanför men vill S hålla både SD och V utanför. S  räknar ”kamrat 4 %” ,  med bakgrund i kommunismen, som stödparti. Eller?
Så hur stort är det rödgröna blocket?

Varför finns det ingen lite mer mångsidig debatt om grunderna för dagens politiska utveckling och varför kommer socialdemokraterna så lindrigt undan mediernas utfrågningar? Jag väntar.....

fredag, november 09, 2018

Datum att tänka på

Vi firar nu i hela Europa  hundraårsdagen av första världskrigets slut. Vi hedrar de många miljontals civila och också stupade soldater från detta krig.

Men det skulle bli än värre. Adolf Hitler kom helt demokratiskt till makten och förvandlade Tyskland till en diktatur. Det var en så djävulsk plan, som ingen med de stämningar som fanns då, förmådde stoppa.  Natten mellan 9 och 10 november 1938  inleddes förintelseprocessen och fick namnet Kristallnatten eftersom gatorna täcktes av glaskross. Man separerade judar från övrig befolkning och tog ifrån dem deras medborgerliga rättigheter. De transporterades till ghetton och sen till förintelselägren. Alla medel var tillåtna för den som var på nazisternas sida.

Det är viktigt att minnas vad människor kan ta sig för, speciellt när de flesta som kan berätta sin egen upplevelse nu snart är borta.  Jag vill också gärna minnas att det fanns motståndsrörelser där man riskerade sina liv för att rädda oskyldig människor.

Europa var nästan oavbrutet en krigszon och människor var krigströtta när andra världskriget var över.      
Marshallplanen skickade massivt stöd till uppbyggnaden av Europa.

Positivt var att Robert Schumanns och Jean Monnets vägar möttes. Som så många andra viktiga händelser i historien har framgångar berott på personkemi, förståelse och timing
Schumannplanen  9 maj 1951, sattes i verket och ett handelssamarbete med kontroll över kol och stål till vapen var starten på dagens Europaunion.

Därför firar vi varje år denna dag , Europadagen och hedrar alla de som slogs för vår frihet i andra världskriget.

9 november 1989 började frihetslängtande människor praktiskt taget montera ner muren mellan DDR i Östtyskland och friheten i Västtyskland. Med demokratiska grannländer har även Sverige blivit lite friare.
Som med allt i historien är det en mängd sammanfallande händelser som leder fram till genomgripande politiska förändringar.

Var det också 9 november 2016 som Donald Trump helt överraskande vann presidentvalet i USA? Det blev ett ödesval som vi ännu inte fullt ut sett konsekvenserna av.

Det påminner bara än mer om att fred och frihet vilar på en skör tråd.
Friheten måste vi alltid försvara. Varje dag.

tisdag, november 06, 2018

Ett val som angår oss alla

I USA pågår nu ett ödesval som angår hela världen. Vi ska komma ihåg att de flesta för två år sedan trodde att demokraterna vunnit valet . Ingen anade väl att en självcentrerad, väl etablerad och därtill förmögen person skulle få personifiera antietablissemanget. Ingen anade hur han genom sitt twitterflöde skulle hålla alla, sin administration, domstolar, media i ett järngrepp att bara tala om det som han vill.

Liksom i Sverige finns i USA en stor grupp människor som inte känner sig delaktiga i samhället och det är ett nederlag för etablerade partier. Men här klär sig vargen i fårets kläder och visar sen ”handlingskraft” genom att utesluta de som råkar visa vargtänderna. 

Trump odlar , föga presidentlikt men skickligt,  misstänksamhet och fördomar hos människor som känner sig förbigångna och det är enkelt att utpeka tänkbara syndabockar, än att beskriva komplexa samband.

Han säger det som dessa människor vill höra, och äntligen är det någon som vill vara deras röst och ”röra om i grytan”.  Det visar tyvärr att den öppna debatten som vilar på sakliga argument, har saknats.
Men man undrar ju hur Twitterbeslut görs om till handlingar med beslutsunderlag och protokoll.

Det är ändå världens mäktigaste land vi talar om.
President Trump har ju varit så burdus i sin framfart, att ingen med en anständig ambition tagit honom riktigt på allvar. Men det är allvar.

Han skryter om framgångar som inte skett, och beskyller media för fake news, när de vill nyansera bilden.
Ja nyansera verkar inte längre vara rätt ord, för det har gått så långt att media i USA nu visar helt olika bilder av samma händelser.
Det är ju oftast bra, men nyheterna där verkar styras helt av  sina egna opinioner, och det polariserar bara människor ytterligare.

Han inspirerar övriga politiska ledare världen över och normaliserar det som tidigare var helt otänkbart.
Trump gör inget för att göra världen mera anständig eller öppen för samverkan, utan klampar fram på ett sätt som gör det omöjligt för samarbetsinriktade ledare att bemöta med vanliga argument.

Det har ju också visat sig å mycket lättare att få människor att tro på helt absurda utspel, även om de senare bemöts som helt osanna eller omöjliga i efterhand. Demokratin bygger ju på att vi håller oss någorlunda till demokratiska arbetssätt, där förslag hinner diskuteras före beslut.

Vi borde alla intressera oss för valutgången i olika val och valen till kongressen i USA, för det påverkar långsiktigt säkerheten och freden i hela vår gemensamma värld.
 
Det räcker inte att ropa vargen kommer.
Det finns ett ansvar hos alla att klä av vargen sin förklädnad. Hur nära vågar man gå för att göra det?

fredag, november 02, 2018

Abort -en maktfråga

Det är en grannlaga uppgift att bilda regering, men det är en process som många förståsigpåare vill delta i. Vi ska vara glada att det finns former för regeringsbildning och att vi ännu har partier som följer demokratiska regler.  
 
Regeringskrisen i Norge är avvärjd och Erna Solberg, som också höll på att förlora regeringsmakten i budgetdebatt för två år sedan, har klarat sig än en gång.
Då var det budgeten, nu var det en fråga om vänstersväng eller högersväng. Det blev en högersväng där man istället för att vara stödparti, vill in i den norska regeringen.
Bl.a.  var ”hotet” om uppluckring av abortlag vid sidbyte ett viktigt inslag i debatten. Kristelig Folkeparti gick mera höger ut idag. Detta är vårt nordiska grannland, men molnen svävar även över Sverige.  
 
I Irland har religionen haft ett hårt grepp om befolkningen men rätten till abort vann ju stort tidigare i år. Nu ska resultatet från omröstningen omsättas i lagstiftning och det tar mer tid än irländarna förväntat sig. Man bara hoppas att vindarna inte vänder.
 
I mitten av 1900.talet reste svenska kvinnor till Polen för att göra abort. Efter kommunismens fall blev abort förbjudet i Polen, och polska kvinnor (de som hade råd) kunde åka till Sverige för abort. Tusentals  kvinnor genomgick förra året en olaglig abort i Polen, men nu hotar Polens regering med hårdare tag.
 
Rätten för kvinnor att välja abort kan ändra sig snabbt, och verkar vara en tydlig gräns för var makten ska ligga. Kyrkan eller individen? Att göra abort är ingen lätt sak för någon kvinna, men det är den enda som kan bestämma. Inom medicinens ramar.