Tomma tunnor skramlar mest.

Vi har hört det förut.
Nya parkeringsplatser planeras.
Sedan 2006 , alltså fyra valrörelser, har jag hört samma löften om att man ska samarbeta med alla berörda om parkeringslösningar.
De enda lösningar socialdemokraterna kan komma på är att fler ska arbetspendla.
Det är bra, om det är en lösning, men om alla som bor i Kalmar arbetspendlar lämnar sina bilar i stan i veckorna, så behövs det ändå parkeringsplatser.
Men man tror på socialistiskt vis att om vi gör det tillräckligt svårt så tröttnar människor på att komma med bil till Kalmar.

Risken är stor att de inte kommer alls eller att de hellre arbetar och handlar någon annanstans.
Det är inte bara i Kalmar centrum det är kaos.
Nu är det bilar parkerade på båda sidor även i smågator runt om centrum.

Det allra värsta är ändå att tystnaden breder ut sig.
Fram till år 2014 vågade många berörda protestera mot parkeringskaoset. och gjorde det också.
Men sen kommunen köpte in sig i Kalmar City AB ska alla vara positiva för att Kalmar ska bli årets stadskärna.
De tomma lokalerna blir förpassade till mer undanskymda platser, men de borde vara fyllda med affärer.
Men helt utan granskning kan sossarna sprida sina vallöften även i år.

Tomma tunnor skramlar mest, och i Kalmar är de sååå tomma.

Dags för bevattningsförbud i Kalmar

År 2003 skänkte Kalmar, i samband med ett samarbetsavtal mellan SIDA Kalmar och Entebbe, en begagnad brandbil till Entebbe i Uganda. De var otroligt stolta och skulle ha en liten övning där de, med några inbjudna från Kalmar, skulle visa Entebbes invånare hur effektiv den var.

På den tiden deltog oppositionspartierna i de flesta aktiviteter och jag var just denna gång med för vår räkning. Idag koncentreras alltfler aktiviteter till majoritetens partitoppar.

Trots att vi då inte sett en brand med dagens omfattning var några av oss ganska oroliga att det skulle gå över styr.

Man hade byggt upp ett litet hus och tände sedan på.

Strax kom brandbilen och puhh, elden släcktes.

Det var väldigt roligt att se deras glädje över denna enda brandbil, som naturligtvis gjorde stor skillnad.

Idag, med våra många och enorma brandområden i Sverige förstår man vilket lyft en enda brandbil kunde göra, om man ingen har. Men än mer förstår jag hur elden bara vill ha mer och mer…

Jag kan inte annat än beundra alla som ingår i släckningsarbetet. Jag vet ju från stora händelser i sjukvården hur man lägger in en femte växel och bara jobbar på.. men rätt som det är tar kroppen ut sin rätt.
Det är bara att hoppas att ingen kommer till skada.

Det är fantastiskt att se hur vi idag i Sverige får hjälp från EU:s kriskommission  och andra länder. Vattenflygplan, helikoptrar och brandmän. Alla fullt utrustade med materiel och tekniker.

Idag körde en hel konvoj med  brandmän och brandbilar från Polen, Trelleborg och Gävle för att dirigeras dit de behövs.

Det var mäktigt, men också ödesmättat, att se dessa bilar eskorteras genom Sverige för att bistå oss i en nödsituation. Många svenskar stod också längs vägen och välkomnade dem.

Nu är bränderna totalt sett, långt större än branden år 2014. Idag brann det på 50 ställen och kommuner rekommenderas att använda drönare för att kolla av skogarna.

Jag hade ganska nyligen en motion i kommunfullmäktige om utökat samarbete mellan kommunen och ideella krafter, men den mottogs väldigt svalt, och som vanligt med att ”arbete pågår”.

Det vore väl bra att kommunen visar lite uppskattning och engagemang för vid de bränder som nu härjar ser vi vilket fantastiskt arbete frivilliga krafter gör.

Även om de inte får gå in i brandområden, finns det ju hur mycket som helst att göra, när så många behöver vatten och mat och övrig service.

Det är dock just nu svårast att förstå att Kalmar kommun inte inför bevattningsförbud, när prognoserna visar på fortsatt torka och grundvattennivåerna sjunker. Det är ju många viktiga företag och institutioner som ändå behöver undantas tills det blir en reell vattenbrist.

För lite och för sent

För lite och för sent är ofta en lärdom vid nya katastrofer. Eftersom varje katastrof är ny, har vi alla svårt att tänka om vad som väntar runt hörnet vid olika scenarier.

År 2014 hade vi den största skogsbranden i modern tid, och erfarenheterna av den har varit många.

Men nu upprepas  katastrofen och lärdomen är ändå. För lite och för sent.  

I år är ju omständigheterna på grund av torkan alltmer extrema, och bränderna sprider sig i olika riktningar. Det pågår bränder på fyrtio områden i landet och trots tidigare erfarenhet fortfarande används inte landets totala resurser.

Piloter till försvarets helikoptrar har meddelat att de avbryter sina semestrar för att bistå i branden.

Men hör och häpna!
Det krävs tydligen ett regeringsbeslut för att försvarsmakten får bistå i arbetet att släcka civila bränder. Jag trodde faktiskt att man för flera år sedan kommit överens om ett samarbete för att optimera resurserna redan vid kriser och katastrofer.

Försvarsministern låter meddela att regeringen nu vill utreda hur man ska göra i framtiden. I morgon ska de träffas och prata om saken. Under tiden lever många i ovisshet om sina djur och skador på bostäder, de har fått evakuera ifrån.

Tur att vi har europeiska vänner som bistår oss med vattenflygplan medan Socialdemokraterna utreder.

Efter den 9 september hoppas jag dock att Sverige har en alliansregering som både kan utreda och analysera, men framför allt samordna resurserna bättre.

Nej tack till socialistisk bostadspolitik

Socialismen påtvingas människor med hjälp av subventioner, bidrag och förturer!

Inpektionen för Vård och omsorg konstaterar nu att Socialförvaltningen i Kalmar brustit i sitt ansvar att skydda en misshandlad kvinna som sökt samhällets stöd.

I stället för skyddat boende blev hon hänvisad att ta in på hotell.

Vi har nu år 2018. Jag har under mina 20 år som kommunpolitiker satt ljuset på bristande samordning, resursbrist och undermåligt stöd för barn och behovet av skyddad skolgång och kontakt med kompisar och ställt frågor om detta  i Kalmar kommunfullmäktige.

Jag har också skrivit motioner för  en mer liberal inriktning och fått välmenande, men till intet förpliktigande, svar från socialdemokraterna. Någon gång har jag också fått svaret att socialförvaltningen erbjuder alla boende, men någon uppföljning fanns inte. En gång har vi liberaler lyckats pressa fram en liten höjning av ett årligt bidrag till Kvinnojouren i Kalmar.

Detta bidrag är absolut inte i nivå med t.ex. det årliga sponsorstöd som KFF får från kommunens bolag.

Det värsta är ändå att kvaliteten inte stärks, trots den kunskap som finns, och trots allt ökande behov.

Socialdemokraterna vill bara delta i positiva rankingar och finns därför inte med i Kvinnofridslinjens undersökning.

 ”Öppna jämförelser”, som alla kommuner ska besvara, visar dock att kommunen fortfarande 2018, inte närmat sig de mest basala kraven man kan ställa på en verksamhet.

-Kalmar saknar fortfarande rutin för att inte röja skyddade personuppgifter vid handläggning och genomförande av beslutade insatser till våldsutsatta vuxna i myndighetsutövningen.

-Kalmar saknar fortfarande rutin för att säkra skolgången för barn i skyddat boende.

-I Kalmar görs ingen systematisk uppföljning av resultaten.

Att alla handläggare i kommunen sägs ha fått utbildning i ämnet , visar att det finns kunskap, men saknas politisk vilja hos socialdemokraterna att prioritera arbetet med att skydda dessa kvinnor.

Nu garanteras unga som vill flytta hemifrån en bostad. Jag har också ställt frågor om förtur till skyddat boende (som jag motionerat om)  i förhållande till andra förturer i bostadskön. Många med beviljat boende inom LSS  får inte heller den bostad de behöver. Det framstår väldigt tydligt att röststarka grupper och stora väljargrupper prioriteras framför de som inte på samma sätt kan bidra till Socialdemokraternas  stjärnglans.

Denna socialistiska styrning gör mig alltmer övertygad om att vi liberaler har så mycket kvar att göra.

 

Tänk efter före....

Sören Holmberg socialdemokratisk statsvetare har också fastnat i den refräng som många journalister och tyckare just nu sjunger på. Och inte bara det.
Man omformulerar alla politiska samtal och utspel till ett spel om regeringsmakten efter valet.  Ska vi föregripa utgången av ett demokratiskt val, bör alla alternativ diskuteras.

Kom ihåg att Socialdemokraterna idag ligger under den position i oppositionen, som de hade då Juholt såg sig tvingad att avgå.

Kom ihåg att inte Miljöpartiet och Socialdemokraterna framträder som ett framtida regeringsalternativ. Kommer S att ta in V i en framtida regering för att få deras stöd eller för att minska deras framgång?

Hur enig har MP och S varit under denna period? De verkar hyfsat trötta på varandra redan efter 4 år. Vad är tänkbart att MP skulle få med in i en

ny S-regering när de är så sugna på att bara få regera.
Vänstern anser dessutom att  statsminister och socialdemokrat Löfven ”har bekräftat SD:s världsbild”. Kan de regera med en sådan partner?

Ändå är det ingen statsvetare eller  journalist som lika ständigt och jämt beskriver det faktum, att en socialdemokratisk regering måste ha stöd av SD för att få igenom sin politik, eller regera i minoritet för den delen.

Vid förra valet  köpte många Löfvens tvärsäkra försäkringar att han skulle regera med C och L. Det är lika osannolikt nu 2018.

Det finns tre nästan lika stora partier i Sverige. Dessutom finns det flera lika viktiga mindre partier, men debatten om regeringsmakten vinklas väldigt olika, beroende på vilket parti det gäller.
Det har bara gynnat ett parti, och jag tror att många får rannsaka sig efter valet.
Men då kan det tyvärr vara för sent.