En allvarlig utmaning

Kalmar har utmaningar medan andra kommuner har allvarliga problem, enligt Socialdemokraternas kommunalråd i Kalmar. Det gäller skulder och lån.

Kalmars utmaning är att klara av de utmaningar han ställt kommunen inför. En utmaning klarar inte alla och är därför värre än för de kommuner som ser problemen. Kan man se ett problem, kan man oftast lösa det, även om lösningen i sig kan vara en utmaning.

Positiva utspel och löften om satsningar har före valen duggat tätt från socialdemokraterna, för att sen förpassas till utredningsdjungeln, för att användas i nästa valrörelse. Och nästa….

Efter valen har socialdemokraterna, som av en slump, funnit att det behövs prioriteringar. Samtidigt har mantrat ”det går bra för Kalmar” gått rakt till media och allmänheten via en expanderad kommunikationsenhet. I takt med att kärnverksamheten utarmas, satsas allt mer på marknadsföring.

Liberalerna ville locka företag och arbetskraft till kommunen med lägre skatter och bättre innehåll i välfärden. Vi har prioriterat bland kostnaderna.

Vi hade därför inte lagt alla äggen i Fanerdunkorgen, vilket under lång tid, tog all tid energi från kommunens övriga verksamheter. Vi liberaler hade inte startat Salvebolaget med 20 skattemiljoner i ren förlust, förutom alla bortkastade tjänstetimmar. Vi framhöll redan då att det var slottet vi skulle satsa på. Vi liberaler hade inte utan plan köpt över ett dåligt underhållet Folkets Park för många miljoner. Fortfarande finns ingen plan presenterad.

Vi hade inte köpt ett reningsverk som kommunen inte behövde för 14 skattemiljoner. Vi hade inte gått i borgen med 100 miljoner för en fotbollsarena för eliten. Vi hade inte köpt samma Arena för 244 miljoner för att rädda ett elitfotbollsföretag, när simhallen och andra byggnader står och förfaller. Varje misslyckande har målats över av S med nya satsningar och marknadsföring.

Detta är bara ett axplock av kostnader som lagts på skattebetalarna. Miljoner här och där har för övrigt kastats bort på utredningar utan tanke eller långsiktig planering bakom.

Redan tidigt ville vi liberaler att Kalmar kommun skulle minska sina höga borgensåtaganden. Det gällde främst Kalmarhem där vi endast ville använda borgen för sådan ”social” byggnation som inte blir av. Kommunen ska på inga sätt bidra till en osund konkurrens, med skattebetalarna som risktagare. Jag skrev redan  2008 en motion där jag efterfrågade en förstärkning av kommunens finanspolicy med bl.a. riskbedömning och konsekvensanalyser vid nya åtaganden.  

Ägardirektiven har vi haft många synpunkter på och vi begärde förtydligande som ”Med självbärande menas att bolagen löpande inte är i behov av subventionering, ägarborgen eller aktieägartillskott”.

Men de senaste åren har inte bara kommunbolagen utan även kommunala verksamheter ökat sin låneskuld. Vad gör då socialdemokraterna i Kalmar kommun när man inte längre kan finansiera sina ”satsningar” eller redan gjort en skattehöjning, trots en redan hög kommunalskatt.
Jo socialdemokraterna halverar i sina riktlinjer kraven på nettokostnadsandel och självfinansiering av investeringar. Och som med ett trollslag ser ju ekonomin mycket bättre ut!

Ett problem har förvandlats till en utmaning men därmed också något mycket allvarligare.

Som liberal har jag hävdat att varje generation ska bära sina kostnader och att Kalmar ska ligga i nivå med liknande kommuner när det gäller taxor, avgifter och skatter, helst lägre. Det är en liberal utgångspunkt att varje generation ska betala sina kostnader. Men hur lockande är det?

Hoppfullt initiativ

Nu har det hänt igen och det händer hela tiden att hundratals människor dör på medelhavet. Vi vet bara inte hur många. Trots att EU utbildar och betalar för att Libyen ska stoppa båtflyktingar från att resa över medelhavet, är människor beredda att betala skrupelfria människosmugglare och riskera sina liv på havet. I EU:s asylsystem ingår ett förslag om en omfördelning av flyktingar vid stora migrantströmmar. Men förslaget sitter sedan 2016 fast i ministerrådet där det blockeras av länder som t.ex. Ungern.

Ungern har dessutom infört en ”stoppa Soros-lag som kriminaliserar människor eller verksamheter som hjälper asylsökande. Det blir lite motsägelsefullt eftersom ett fåtal flyktingar vill komma till Ungern och det endast finns få flyktingar där. Inte ens många av Ungerns egna ungdomar vill stanna i sitt hemland, vilket gjort att Ungerns regering med olika förmåner försöker locka sina kvarvarande invånare att föda fler barn.
EU-kommissionen vill dra Ungern inför EU-domstolen för stoppa Soros- lagen

Det är därför väldigt hoppfullt att Finland, som är ordförandeland i EU, utanför samarbetet samlat en rad utrikes och inrikesministrar i Paris, för att med ett fransk-tyskt dokument, gå vidare med en egen omfördelning av migranter som kan räddas på medelhavet. 14 medlemsländer är intresserade och åtta deltar aktivt i arbetet.

Självklart är det bäst om människor inte måste fly från fattigdom, miljöförstöring eller krig, för idag tjänar bara cyniska människosmugglare på människors förhoppningar om en bättre framtid.
Men även om dessa viktiga fördelningssamtal sker utanför EU:s formella ram, kan detta vara ytterligare ett steg på vägen mot EU i flera hastigheter.
Sveriges regering verkar stå som passiv åskådare även i detta samarbete.

Väx upp!

Många unga människor såras svårt men det får ju inte rättfärdiga hur en människa beter sig mot andra. Som väl är löser de flesta sina problem och går vidare.
Men vi har tidigare i historien sett hur ett sårat ego kan göra med en människa. Vi har sett hur folkmassorna då helt blint, men även beräknande, anpassade sig. De såg framför sig någon som kunde lösa deras problem.

President Trump är en affärsman och kortsiktigt ser det såklart ut som om han löser USA:s problem. Hans väljare tjänar kanske på nya handelsavtal, sänkta miljökrav och högre murar. Det sparas istället på miljöorganisationer och jämställdhetsarbete, ett mer långsiktigt arbete där vinsten inte direkt kan överföras till människornas eller USA: s budget.

Trump beter sig som en förorättad skolunge som stampar med foten om det går honom emot. Ja, ministrar har avverkats på så löpande band att det inte längre väcker någon större förvåning. Samarbeten sker endast om de får framstå som hans initiativ.

Han framstår som en förvuxen tonåring med förkärlek att filmas med helikoptrar och redan startade flygplan. Gärna militära. Brum, brum.

Men där har han bara plagierat president Putin, som ett tag ville framstå som den aktiva presidenten, som alltid var på väg till ett viktigt möte.

Likt många tonåringar tittar också Trump gärna på TV, sägs det, och i twitter slår han väl de flesta.

När inte Trump hade något annat att klaga på, försökte han så tvivel om Barack Obama är född i USA så ursprunget har betydelse för Trump, och attacken borde såklart sårat Obama.  Tänk om han hade låtit det bero.

Men Barack Obama har också i ett middagstal  sårat Trumps ego så djupt, att varje beslut utåt sett, under Trumps presidenttid har syftat till att riva upp de förändringar som genomdrevs av Obama. Hämnd.

Men ännu värre blir det nästan när han framstår som om han med ett telefonsamtal kan påverka Sveriges rättssystem. Därmed visar han sin okunskap eller bristande respekt för Sveriges ett demokratiska system.

 

Men det skulle bli värre.

Send her back!

Det var vad supportrarna skanderade efter Trumps uppfodrande tal om att några för honom oppositionella, men demokratiskt valda politiker kunde resa hem om det inte passade. Hem är USA för alla fyra, men ursprung har tydligen stor vikt för Trump. Här riskerar han att legitimera alla de amerikaner som verkligen i praktiken gör skillnad på hudfärg och ursprung. Det kan inte gömmas undan utan måste upp i en sansad diskussion, där alla ledare har ett stort ansvar.

Att lägga locket på är livsfarligt  vi måste även i Sverige diskutera med respekt för varandras olikheter och åsikter.

Att vara vald till president i världens mäktigaste land innebär dock ett mycket större ansvar än det egna egot.

Förnya Europa

Så har EU tagit sig igenom ännu ett nålsöga.
När den största partigruppens kandidat kristdemokraten Manfred Weber, inte höll måttet för uppdraget som kommissionsordförande drog Angela Merkel, efter ett antal turer, överraskande, upp en ny kandidat ur rockärmen.

Att det denna gång blir besvärligare att fördela de högsta uppdragen beror på att det politiska landskapet är starkt förändrat. Partigrupperna är också förändrade, som exempel har liberala gruppen( tidigare Alde) på Macrons partigrupps  initiativ bytt namn till Renew Europe, ”Förnya Europa”. Det ska symbolisera att EU rör sig framåt. Bra tycker jag.

Men det var endast nio rösters övervikt , som den tyska kristdemokraten Ursula von der Leyen blev vald till EU:s nästa kommissionsordförande. Det är det tyngsta uppdraget i EU och på pappret är det inte många som slår hennes meritlista.

Hon ska nu sätta samman en kommission och presentera de kandidater som i höst ska frågas ut och godkännas av parlamentet.

Hon har lovat både bra och mindre lockande saker åt alla håll för att gå igenom nålsögat, men hon själv vill se ett samarbete som utvecklas och fördjupas.

Det var en sluten omröstning men intressant är att både Polen och Ungern sade sig lägga sina röster för henne som en kompromiss.

Både Polen och Ungern har ju så kallade artikel-7.1-förfaranden mot sig från EU för, att ha underminerat rättsstatligheten i länderna.

En kompromiss? Ja, det är ju så EU måste fungera för att röra sig framåt. Med tiden tror jag ändå att EU kommer att gå i två hastigheter där visionära länder rör sig framåt, medan några väljer att stanna upp.

Då hoppas jag att Sverige har en icke socialistisk regering som satsar på samarbete i de stora gränsöverskridande frågorna som ex. demokrati, miljö och säkerhet.

En kompromisskandidat är gott nog, för det är så ett fredssamarbete bäst  rör sig framåt för att förnya sig.

Nu är det sommar- igen

11 juli 2019 samlade sommarregeringen till pressträff och berättade för oss att vi ska kunna klara oss själva i en vecka om samhällsfunktionerna sviktar. Det är verkligen rimligt att vi, som kan gå och stå inte ligger myndigheterna till last när så många människor verkligen behöver samhällets stöd.  

Sverige som land ska kunna klara sig själv i tre månader utan hjälp utifrån.

Det borde inte heller vara så svårt, men vi är väldigt sårbara.  
Inrikesministern har gett tjugo myndigheter i uppgift att utreda behov och kostnader för att höja den civila beredskapen. En utredning.

Redan i augusti för ett år sedan fattade ju regeringen ”ett paket av åtgärder” som skulle stärka landets förmåga under höjd beredskap vid kris och krig. I augusti skrev också socialministern att svensk hälso- och sjukvård ska vara starkt rustad för att möta allvarliga händelser, som stora bränder, smittsamma sjukdomar, terrorattacker och stärkt beredskap. En utredning till.

Försvarsviljan och förmågan vilar på att försvarsmakten kan räkna med att bli snabbt och väl omhändertagna av sjukvården i krig.  

Nu pågår en vanlig svensk sommar och krisen står redan för dörren. Vården larmar inte utan orsak!

Det blir också ganska tragikomiskt när olika psykologer talar om att man ska varva ner lite på jobbet för at få bäst återhämtning på semestern.

De sjuksköterskor som snart går på semester ( om de inte beordras att arbeta kvar) är så uppspeedade av arbetsbelastning att de möjligtvis har nytta av den fjärde semesterveckan. Och de som snart kommer tillbaka efter sin semester kan bara hoppas på att inte minsta ”allvarlig händelse” tillkommer till en redan ansträngd arbetsbörda. Det ser olika ut på olika arbetsplatser för ledarskapet betyder otroligt mycket i en ansträngd verksamhet.

Jag gjorde för flera år sedan en liten enkel studie på hur många av de som slutat som sjuksköterskor som kan komma in och arbeta vid en kris eller krig. Det visar sig att många redan arbetar i samhällsviktig verksamhet och inte enkelt kan kopplas loss för att gå in i vården. Dessutom sker utvecklingen i vården i en rasande takt, så att hoppa rakt in är inte helt enkelt med helt ny teknik och nya läkemedel. Vi ser också att ”just in time” inte fungerar så bra, eftersom vi redan under normala förhållanden får ständiga larmrapporter om att vanliga läkemedel fattas på apoteken.

Fler myndigheter och fler utredningar kan inte ersätta det ansvar befintliga myndigheter redan har för att verksamheterna ska fungera. Man kan nästan tro att sysselsättningsgraden i landet nu hålls uppe av alla utredare.

Från den 1 januari 2018 ska patienter och närstående kunna lämna klagomål och synpunkter på vården direkt till vårdgivarna.

Ivo (inspektionen för vård och omsorg) ska i fortsättningen bara ta hand om de mest allvarliga klagomålen. Inte helt förvånande ökade klagomålen till patientnämnderna medan de minskade till Ivo. Jag tror att i takt med att patientnämnder blir kända, kommer frågorna att öka till vården, och det är bra.

Vården ska lyssna och lära av patienterna, som ju också är de som betalar via sin skatt.

Men när vårdpersonalen larmar om patientsäkerheten är det allvar. Det finns inga genvägar till bättre bemanning, och jag vet att alla i vården blir så förbannade på de s.k. ansvariga som står i TV och bedyrar att de klarar av det, och att det blir bättre. Man behöver ju inte vara ett geni för att förstå varför så många sjuksköterskor slutar när de är som mest rutinerade, men samtidigt blir minst belönade. Ledarskapet betyder väldigt mycket, men ska vården utvecklas , måste också attityden till vårdpersonalen förändras.

Vanligt folk och svenska värderingar

Statsministern vill blanda sig med vanligt folk istället för en elit med lobbyister och näringslivsintressen.
Nu riskerar ju inte statsministern någonting eftersom socialdemokraterna ändå får utnyttja en hel dag i Almedalen. Finansministern och övriga ministrar får ju betalt för att bevaka alla seminarier och fånga upp det lobbyisterna har att säga.
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet använder samma polarisering som flera partier använt gentemot samarbetet i EU och närmar sig därmed de populister som nu besätter regering efter regering i övriga världen.

Som om inte det var nog att ställa folket mot eliten pågår sedan några år en tävling om att vara mest för de svenska värderingarna.  Nu tävlar nästan alla partier om att hylla svenska värderingar och att ”de” som kommer hit ska anamma ”våra” värderingar.  Jag har sagt det förut och säger det så många gånger som det behövs. Det finns svenska lagar som alla ska följa. Punkt.

Denna tävling om identitetspolitiken blir så konstruerad för ingen människa har exakt samma värdering som en annan. Vi som har liberala värderingar vill ju gärna utveckla samhället i liberal riktning. Men det liberala samhället är inget färdigt folkhem som, människor ska formas in i. Jag vill  att människor själva ska ges möjlighet att forma ett bättre samhälle, och som ju aldrig blir helt färdigt. Vi slår alla vakt om en svensk välfärd som är tillgänglig för alla, men olika partier har olika mening om hur den välfärden ska utvecklas för att bli bättre. I en demokrati får dessa meningar brytas mot varandra. I en demokrati är alla vanligt folk där en röst på valdagen är lika mycket värd som en annan.

Elitistiska tankar och beteende kan dock hittas lite varstans. Kanske speciellt hos den som lätt kan välja bort Almedalen och ändå veta att man  ändå får lika mycket uppmärksamhet.

Civilisationen fortsätter framåt och människan har idag inte samma värderingar som förr. Viktigast är att våra olika utgångspunkter kan bygga på forskning och kunskap och att vi kan ha en öppen diskussion som berikar både oss och svensk utveckling.

Vi måste inte gilla varandra, men jag tror att det är möjligt att leva sida vid sida och respektera många olikheter.  Ve och fasa om vi bara tvingades leva i en internatskola med ”gemensamma värderingar”.  Hu så trist! Jag tror vi måste lära ut respekt för varje individs rätt att få utvecklas och bidra, på sitt sätt, till vårt samhälles utveckling.

Har det vanliga folket svenska värderingar? Inte vet jag? Vi har trivselregler i skolan och i arbetslivet. Vi har lagar i samhället som vi alla enats om i öppen debatt och demokratisk ordning. Det måste få konsekvenser att bryta mot dem. Det borde inte vara en nyhet, men har tydligen blivit det i socialdemokraternas folkhem.

Det går som tåget?

Det går som tåget! Detta uttryck har fått en helt annan innebörd idag.

Med rätta fanns en kritik mot de förseningar som ständigt drabbade tågresenärer i Sverige. Men sossarna lovade innan valet 2014 att minsann se till att tågen kom fram i tid. En utredning brukar ju funka för det mesta, eller?

I en uppgörelse med Vänsterpartiet skulle sossarna överföra järnvägsunderhållet till staten. Inte ens en så genomgripande förändring skulle passera riksdagen, vilket säger en del om maktfasonerna. Nu är ju S experter på att utreda allt, så det är väl låg sannolikhet för att det blir av, men det vore ju en unik åtgärd som kan bli väldigt kortvarig om en ny regering väljer att göra om och göra rätt.

Eventuellt kan tilltaget stoppas av EU- rätten.

 Vad hände då med punktligheten under fyra år av socialdemokratisk ledning? Jo, man började beräkna punktligheten efter 15 minuters försening i stället för fem minuter.

Och vips steg Sverige från bottennivå i Europastatistiken till tredje bästa land när det gällde punktlighet. Men man kunde inte förklara hur man hade tolkat statistiken.
Medan många resenärer väljer bort tåget om de har viktiga tider att passa, verkar staten plötsligt väldigt nöjd och redovisar en punktlighet kring 95 procent.

Hur får Trafikverket en så bra statistik?

Jo, de väljer att i fjärrtågen räkna in både lokaltåg, pendeltåg t.o.m. Arlanda Express och SL med tåg som går väldigt korta sträckor och på egna spår med andra länders statistik för fjärrtåg. Dessutom räknas inte inställda tåg in i förseningarna.
Jag har rest mellan Malmö och Kalmar många gånger, och alltid har det strulat på ditresan eller hem.

I helgen var jag i Köpenhamn och hade, eftersom vi var flera, bokat biljetter till hemresan. I stationen för flygplatsen fick vi byta tåg på grund av signalfel. Ingen var förvånad. Nytt tåg och sittplatserna kunde inte användas. Men vi satt på bra platser hela vägen. Men. Före Osby var ett tåg framför oss trasigt och ingen visste hur länge vi skulle fastna på spåret.  Ingen verkade förvånad. Det blev kö till den lilla kafévagnen och snart var allt utom vin och öl slut.

Man får ju gratulera entreprenören till goda affärer, men han kom inte heller hem i tid denna dag. Tågvärdarna hade fullt upp med olika besked, och en tågvärd skulle inte heller hinna hem att säga god natt till barnen. Men de verkade luttrade, så de tror nog inte heller på 95 procents punktlighet.

Är vi så godtrogna att vi köper en så falsk redovisning? Ja, allting går tydligen att sälja med mördande reklam, och sossarna vet hur man behandlar statistiken. Varför? Jo, för att de kan.
Trafikverket har nu haft ett par år på sig att göra en statistik där man jämför äpplen med äpplen. Vore bra om någon fördjupade sig i detta spår.