måndag, oktober 09, 2017

En hand att hålla i

Ska politiker behöva fatta beslut om att gamla och sjuka ska ha rätt till en hand att hålla i vid en förväntad död? Det verkar för mig helt absurt med beslut om sådana självklarheter, men nu visar det sig att jag haft fel.

Trots att det faktiskt finns ett beslut om att ingen ska behöva dö ensam inom vård och äldreboende, så förväntas 16 procent avlida i ensamhet i vården.

Det ser säkert väldigt olika ut i landet, eftersom hela vården snart verkar vara ett lotteri. Når jag studerade i tonåren, så extraknäckte jag som "extravak" vilket kunde betyda allt från att vårda en döende patient till att vårda svårt sjuka i respirator.
För dessa arbeten behövs olika kunskaper och erfarenheter som jag självklart skaffat mig genom arbete i vården. Många av dessa arbetsuppgifter sköts idag av en högt kvalificerade personal, och det är helt rätt.
 
Men en hand att hålla i och enklare vård som att fukta läpparna ibland kan skötas bättre av någon som inte hela tiden behöver tänka på vilka arbetsuppgifter de nu missar.
Alltså någon som är helt inriktad på sin uppgift i stunden. Här tror jag vi måste vända blicken mot civilsamhället, och jag har skrivit en motion till kommunfullmäktige om vikten av samarbete inom många områden.

Efterhand som alltfler skrivs hem från sjukhuset och vårdas av kommunen och dör i hemmet blir detta också mera osynligt för statistiken.

Socialdemokraterna i Kalmar har aldrig lämnat kvarboendeprincipen, trots att de fått svart på vitt att det är väldigt kostsamt. Dessutom blir ju hemmet till sist som en centralstation där olika specialfunktioner cirkulerar.

Jag har ställt frågor om både kontinuitet och köer men S i Kalmar har alltid någon satsning på gång.

Mellan år 2002 och år 2005 försvann 13500 äldreboendeplatser i Sverige. Alltså innan Alliansen fick makten år 2006.

Ändå står Stefan Löfven i debatten och talar om att Alliansen skattesänkningar den försämrade välfärden.
Nej, Alliansen satsade även på äldreomsorgen i den värsta ekonomiska kris världen haft sen krigen. Och vi sänkte skatten så att fler kom i arbete och jobbade ihop till välfärden. Alliansregeringen öronmärkte stimulanspengar för de kommuner som byggde fler vård- och omsorgsplatser och trygghetsboende som är ett litet mellanting för den som klarar sig ganska bra men behöver mera sällskap.

Kalmar hade för några få år sedan plats 223 av 288 kommuner i en ranking om äldreboenden. Detta bortförklarades naturligtvis på min fråga i kommunfullmäktige och S beskrev på kommunens hemsida att nya boenden som skulle lyfta denna siffra var på gång.

S var inte lika noga med att tala om hur många platser för äldre som samtidigt skulle tas bort på andra boenden. Ingen ställde frågorna.

Det är oroande när fel fakta sprids.

 

 

 

onsdag, oktober 04, 2017

SOSSARNA LOVADE RUNT MEN HÅLLER NU TUNT


Vilket liv det var i debatten inför valet 2014! Och på en väldigt låg nivå dessutom.

Sossarna skulle ställa allt till rätta efter Alliansen.

Alliansregeringen som  faktiskt fick bästa betyg i EUropa på att klara ekonomin och välfärden under den värsta ekonomiska krisen efter krigen.

 

VI SOM LEVER MED POLITIKEN VET JU HUR SKICKLIGA S ÄR PÅ ATT LOVA RUNT trots att de vet att de kommer att HÅLLA TUNT. När man slår sig så för bröstet är det inte så konstigt att någon tror att de också har en politik.


Listan är hur lång som helst på svikna vallöften även på nationell nivå.
Tyvärr är det ingen som granskar Socialdemokraterna i Kalmar, men här finns också en sjö att ösa ur om vi bara hade verktygen.

Jag väljer nu istället tre nationella vallöften som de absolut inte klarat, Tvärtom.

  1. EU:s lägsta arbetslöshet. Socialdemokraterna kommer aldrig med Vänstern som stödparti, att klara arbetslösheten.Vänstern tror att om vi ökar den offentliga sektorn tillräckligt, med höjda skatter förstås, så kommer allt att ordna sig. De erkänner aldrig att pengarna till välfärden mest genereras hos den enskilda företagaren som kan växa.
De som står längst från arbetsmarknaden har ännu inte fått del av de miljarder som regeringen kastat ut. Därför satsar Socialdemokraterna på utbildning. Inte för att människor ska lära sig mer, utan för att de då hamnar utanför arbetslöshetsstatistiken. Det har hänt förr, kan jag säga.
 
Vi liberaler vill att barn och ungdomar ska få en verklig kunskapsgrund innan de lämnar skolan. Allt annat är kostsamt för både individ och samhälle. 

  1. Miljöpolitiken. Trots att Miljöpartiet säger sig ha fått igenom en historisk agenda på miljösidan så ökar utsläppen under åren med Socialdemokraterna. Ett område som i högsta grad ska skötas på EU- nivå och helst globalt. Även i detta    perspektiv  har Sverige en hel del att göra. Här krävs en liberal politik som vill att EU ska stärkas och  jobba med de stora frågorna. 
     3. Sjukvården. Som narkossjuksköterska blir man bara bedrövad över hur 
          Socialdemokraterna  förstört en redan ansträngd sjukvård.
          De anklagade Alliansregeringen som faktiskt uppmärksammat problemen med hälsoklyftorna.
          Det gick med detta som det brukar med en socialistisk politik.
          När socialdemokraterna säger minskade klyftor så menar de att alla ska få det lika dåligt  som    de sämst ställda. Detta är ju något som Vänstern också applåderar.

Listan på Socialdemokraternas misslyckanden är så stor att jag nog blir tvungen att ta den i ännu mindre  portioner.

 

 

torsdag, september 28, 2017

Historien upprepar sig

Vi svenskar är verkligen hårt präglade av alltför många års socialistiskt styre. Vi är fostrade att luta oss tillbaka och invänta bidragen.
Ingen märker när den egna valfriheten försvinner, men ropar högt när invanda bidrag försvinner.

Under den värsta ekonomiska krisen i mannaminne (får man säga det utan att det kommer en motion om ett mera neutralt "personminne"), lade Alliansregeringen grunden för den goda ekonomiska situation Sverige har idag.  Nu är hela vår omvärld också i en högkonjunktur och under denna eldar socialisterna med ytterligare kostnadshöjningar och bidrag till alla röststarka grupper.

Men röstsvaga grupper, t.ex. med svåra funktionshinder får kämpa allt hårdare för möjligheten till ett uns av frihet.

Alliansregeringens jobbskatteavdrag har kritiserats efter varje inandning finansminister Andersson gjort, men har hon tagit bort den? Hon vet att den  minskade skatten för de som arbetar är bra för tillväxten, men skattesänkning  passar inte in i en socialistisk retorik.

Hon eldar nu istället  under den brasa som konjunktur och låga räntor startat , och om ingen stoppar henne före  nästa val, kommer 90-talskrisen i repris. Vi ska då komma ihåg att det var socialdemokraterna som startade den branden också.

Jag skulle kunna fylla flera sidor på skadliga beslut som nu upprepas.

Historien med outbildade lärare som exempel känner vi igen efter åren med sossarnas Wernerssonpengar, då det skulle vara fler händer i skolan. Det är riktigt kusligt att se allt gå i repris bara för att S vill kontrollera våra val och våra liv  med bidrag och löften om fler bidrag.

Historien upprepar sig men hur många vill vakna ur denna bekväma slummer?

måndag, september 18, 2017

Tänjda gränser

Nordiska motståndsrörelsen demonstrerar utan tillstånd. Polisen har inte resurser för den situation som kunde uppstått om de ingripit!
I efterhand får vi veta att polisen visste om denna demonstration två dagar tidigare. Alltså hade man kunnat skapa resurser.

När de ställs inför detta faktum får vi av polisen veta att de inte får stoppa en demonstration, ens en organisation med en våldsbejakande ideologi som inte har tillstånd. Hänvisar till lagen.
 
Dessa demonstrationer skulle med denna argumentation kunna bli ett normaltillstånd i Sverige. Demonstrationen är grundlagsskyddad och ska så vara, men kan den satta nivån för demonstrationer glida iväg så att normaltillståndet blir ett annat i framtiden? Även motdemonstrationer tenderar ibland att bli väldigt militanta. Polisen sätter gränsen för vad vi ska stå ut med i gatumiljön men gränserna måste diskuteras och prövas gång på gång.


torsdag, september 14, 2017

Den verkliga krisen är regeringens

Regeringen har många gånger varit allvarligt oeniga utan att media drar ihop hela sin arsenal, men idag har de verkligen frossat!

En så allvarlig säkerhetsskandal som den på Transportstyrelsen får man leta efter och det allvarligaste är, att det som hittills kommit fram endast beror på att någon uppmärksam journalist satte ljuset på det.
Det är ju just denna skandal som borde uppmärksammas, men media har valt att sätta ljuset på Alliansen. Väldigt snabbt slutade man att granska regeringen.

Två ministrar har tvingats bort av Alliansen, och det är bra, men två ministrar som visste detta på ett tidigt stadium finns kvar.
Förutom att ingen informerade statsministern (svårt att tro) så höll man riksdagen och sina utskott helt ovetande om vad som hänt på Transportstyrelsen. Detta kritiseras inte.

När konstitutionsutskottets frågor närmade sig statsministern, kom plötsligt Löfvens närmaste medarbetare på, att hon deltagit på två möten där säkerhetsskandalen diskuterades. Snabbt sammankallades den socialdemokratiska ledningen en söndagseftermiddag och medarbetaren  gick själv med omedelbar verkan. Detta tystades snabbt!
Inte ens här, när kunskapen fanns inom Löfvens närmaste krets tar Löfven något ansvar för den bristande säkerhetshantering som råder inom regeringen. Denna förmåga att få obekväma nyheter att tystna är väl skickligt, men mest känns det kusligt.

Märkligt är att media frossar i när fyra olika oppositionspartier gör olika bedömningar, men låter oenigheter inom den rödgröna regeringen passera utan att man kallar till intervjuer i alla sändningar.

Märkligt är också att man alltid i opinionsundersökningar räknar in Vänster i ett framtida S- regeringsalternativ, trots att de inte är välkomna i en ev. S-regering.  
Märkligt är att Vänstern inte bedöms ur perspektivet av ett parti med en kommunistisk bakgrund. Socialdemokraterna har i nutid varit beroende av det partiets politik för att regera.

söndag, september 10, 2017

Övning är nödvändigt!


Under nästa vecka börjar totalförsvarsövningen Aurora.
Det är en stor övning med flera inblandade myndigheter i Sverige och vi har ju ett stort hemvärn som nu också deltar. Flera länder deltar och det har funnits en kritik här hemma mot att Sverige övar just nu när läget är så spänt i Östersjöområdet.

En vän av ordning frågar sig om när man ska öva om inte när hotbilden har ökat. Sen ÄR det ett problem att den ryska närvaron redan innan varit stor i Östersjöområdet, men nu också omfattar en massiv rysk övning. Om man inte tränar, blir man aldrig bra på något och kritiken har alltid funnits.

Jag var med på totalförsvarsövningen Orkan år 1993 och var då placerad i stab.

Jag hade som narkossjuksköterska ansvar för katastrofutrustning och viss beredskapsutbildning på Länssjukhuset i Kalmar och hade deltagit i utbildningar i bl.a. ÖCB och Försvarshögskolan regi.

Övningen pågick i en vecka och det var fantastiskt att samöva med de militära enheterna. Jag representerade ju landstinget och sjukvården och vi fick en mängd inspel som måste lösas. Det var ju i huvudsak en militär värld med militära termer, men jag uppfattade att alla var inriktade på att lösa uppgifterna.

För att förstå omfattningen  av skaderisker och förväntningar från sjukvården fick jag lära mig mycket om de militära enheterna i fält och även deras kapacitet på sjukvård.

Det som är svårt att förstå är att det är mer än tjugo år sedan.

Men även då fanns kritiken. Samma kritiker?
Men då var det fel att öva för att det inte fanns någon hotbild!
Järnridån var ju borta och våra östra grannländer ville demokratiseras.

Då trodde vi nog alla att vi skulle gå in i en framtid med avspänning och
demokratisering.

Men hotbilden är en annan idag och beredskapen måste anpassas därefter.
Det enda vi vet om framtiden är - att vi inget vet.
Därför måste vi stärka vårt samhälle, så att människor har tillit till institutionerna.
Kunskap, förmåga och övning. Det är viktigt inom alla samhällets verksamheter.

 

onsdag, september 06, 2017

Är detta en medveten strategi?

De flesta skandaler varvas numera med något nytt avslöjande, och när alla transportstyrelsens frågor väl hamnat i konstitutionsutskottet, kom en helt ny skandal. Eller?

Förvirringen blir ju total när inte rikspolischefen träder fram och talar klarspråk.
Nyheter berättar att han brutit mot säkerhetsföreskrifter, medan polisen säger att det inte begåtts något fel.

Precis som i säkerhetsskandalen med transportstyrelsen hukar alla i buskarna och har ännu inte berättat för svenska folket vad som hänt. Alla hänvisar till KU-utredningen.

Nu sitter vi åter här och ingen kan lämna ett klargörande besked. Jag trodde att myndighetschefer måste träda fram och svara på medias frågor om sin verksamhet.

Är det bristande kompetens eller en medveten handling. Om man vet att man gjort fel blir frågan vad regeringen visste denna gången.  Men det kan också vara regeringens strategi att endast ge den information man är överbevisad om. Då reser sig ändå frågan hur mycket mer som hänt, som allmänheten ännu inte vet. Förvirring!
 
Det verkar inte finnas någon riktigt ansvarig i den här regeringen.