tisdag, november 25, 2014

Nu gör vi det som inte majoriteten i Kalmar klarade!

Idag har kommunstyrelsen samlats i Kalmar. Tydligen är det så många ärenden att man redan nu vet att man också behöver ett nytt styrelsemöte om en vecka. Det var annars inte fler ärenden idag än att vi hunnit med några till och , kanske sparat både tid och pengar.

Huvudnumret idag var ju budget, eller ”verksamhetsplan med budget” som man valt att kalla det i år. Jag vet inte varför upplägget för budgeten ändras ständigt, men vill man göra det svårare att följa upp förändringar eller långsiktiga mål, så har man lyckats. Jag ställde en fråga om när majoriteten har ambitionen att återgå till en ambitionsnivå som medger en hållbar ekonomisk utveckling, men det kunde inte kommunstyrelsens ordförande svara på.
Trots att man nu börjar skönja ett krismedvetande verkar majoriteten mera  vänta på manna från himmelen.

Vi sparar lite mer än majoriteten, men vi  undantar också de mest personalintensiva verksamheterna från våra sparkrav.  Och vi satsar på Kalmars framtid!
Folkpartiet har alltid satsat mer än alla andra partier på barnen. För år 2015 satsar vi 7 miljoner mer än majoriteten, vilket är den största satsning vi någonsin gjort, på Barn- och Ungdomsverksamheten.  

Den sociala investeringsfond som skulle varit en satsning efter fastighetsförsäljningen till Rikshem har majoriteten istället använt i löpande budgetarbete. Nu gör vi det som inte majoriteten klarade och jag är jätteglad att Folkpartiet  nu har hittat en möjlighet att starta en social investeringsfond. Vi ger i vårt budgetalternativ kommunledningskontoret i uppdrag att under 2015 sälja Kläckeberga gård och halva Destination Kalmar AB.

Vinsten från försäljningarna blir en grundplåt i vår sociala investeringsfond. Tanken är att ytterligare medel tillförs fonden när framtida kostnader minskar. Tidiga investeringar i människor ger både mänskliga och ekonomiska vinster längre fram. Det finns beräkningar som stöder detta.

 Vi sänker även i år skatten med 10 öre för att visa vår färdriktning. På sikt vill vi komma i nivå med våra jämförelsekommuner för ju större arbetsmarknadsregioner, desto viktigare att människor väljer att bosätta sig här och bidra till välfärden i Kalmar

Den höga kommunalskatten och socialdemokraternas ovilja att släppa in entreprenörer i den kommunala verksamheten är två viktiga faktorer som åter sänker Kalmar i svenskt näringslivs rankning över företagsklimatet. Vi gläds med den företagare som tjänar pengar i vår kommun, för det ger grunden för mer arbete och välfärd i Kalmar!
 
Det blir inte så mycket debatt  om budget i kommunstyrelsen, den kommer i kommunfullmäktige.

fredag, november 21, 2014

Nej till subvention av statligt P-garage!

Kammarrätten och Kalmar kommun brevväxlar angående kommunens subvention av en statlig parkeringsanläggning i Kalmar.
Det är Davids kamp mot Goliat, men väl så viktigt att detta ärende prövas. Man kan verkligen fråga sig om Kalmar kommuns skattebetalare ska subventionera universitetets parkering, när man lägger kraftiga besparingar i vård och omsorg och inte har råd att rusta upp en utsliten simhall.
Varje ny etablering ska bära sina egna parkeringsanläggningar  och Kalmar kommun har sedan många år tillbaka underlåtit att bygga ett centralt parkeringshus.
Sedan år 2006 , då min motion om parkeringshus lades i ”utredning”, har detta parkeringshus utlovats i valet 2010 och i valet 2014. I majoritetens budget nu, finns inte heller pengar för ett parkeringshus, men det finns ett symboliskt belopp angivet som ett objekt tillsammans med en flera sidor lång önskelista i övrigt helt ospecificerad i tid och kostnader.

 Vänstermajoriteten  anser sig inte ha råd att bygga det centrala parkeringshus som är en förutsättning för stadskärnans utveckling, men samma majoritet subventionerar samtidigt en statlig P-anläggning som inte alls gagnar stadskärnans besökare under affärstid.
Självklart är det exploatören som ska bygga och betala tillräckligt många parkeringsplatser i samband med etableringen i hamnområdet. Det kan ju kanske också anses prejudicerande så att alla nya etableringar helt plötsligt begär att få en subventionerad parkeringsyta.
Majoriteten i Kalmar har nu lämnat in en budget för 2015 där de minskar marginalerna till en procent  i överskott och ökar sårbarheten genom att
endast självfinansiera sina investeringar till 50%. Dessutom har de, ovanpå  tre procent i besparing   år  2009,  nu lagt ytterligare en procent.

Vi har sedan många år föreslagit en total genomlysning av den kommunala verksamheten i syfte att spara och effektivisera. Kommunens kostnader ligger 140 miljoner kronor över standardkostnader för jämförbara kommuner så det går att spara, men det ska ske på ett genomtänkt sätt.
I skenet av dessa besparingar kan man också verkligen fråga sig hur man kan tänka sig att subventionera ett statligt parkeringsgarage med ungefär den summa man nu utsätter verksamheterna för under 2015.
 

måndag, november 17, 2014

Vi måste vara bäst - hela tiden!

Idag kommer åter nya oroande rapporter om Japans tillväxt. Eller avsaknad av tillväxt . Japan har använt sitt räntevapen och kan inte vara någon förebild på det området.
Men Japan har demografiska problem bl.a. för att man inte har det ordnat med förskola och välfärd. Nu minskar barnafödande och befolkning drastiskt och en söt liten hund har istället för barn fått bidra till familjebildningen.  På grund av en väldigt restriktiv invandringspolitik får man heller inte de människor som kunde bidra till  utvecklingen eller ta hand om den växande gruppen äldre.

Viss arbetskraftsinvandring börjar diskuteras men många miljoner satsas också på forskning om robotar som kan ta hand om vissa tjänster för äldre.

En krympande ekonomi ska inte förenklas, men man kan konstatera att  Japan ligger efter Sverige inom området jämställdhet och liksom i södra Europa måste välfärden förbättras så att det inte med automatik blir kvinnan i familjen som efter barnafödande ska stanna hemma och i tur och ordning passa upp på man, barn, husdjur och åldrande föräldrar.

Men bilden vi har av Japan är ju framgångssagan från Made in Sweden till Made in Japan. Var det bara en saga? Just nu konsumerar inte japanerna utan sparar tydligen  sina pengar i madrassen. Nästan alla västländer, även vi, vill tro att just vår egen produktion och varor är de bästa.

Den dagen vi tror det är vi ohjälpligt efter. Då hjälper det inte att vår upplevelse (som är så trendig just nu) är att vi är bäst. Just nu är vi i Sverige kanske bäst på jämställdhet, men…Vi måste vara bäst – hela tiden!

fredag, november 07, 2014

Grattis till Tyskland och Europa!

Ungefär som en del SD anhängarna säger sig inte bekänna sig till rasismen vill inte heller Vänsterns anhängare bekänna sig till kommunismen. Men ändå lockar det.
Ändå ser vi idag både s.k. intellektuella och entusiastiska tonåringar som påstår att ”tanken” med kommunismen var god. Och att det är den ”fina” sidan av kommunismen man längtar efter.

Jag var i Berlin på sextiotalet , alltså Väst. Turistbussarna tömdes på passagerare och kollades med speglar innan vi skulle in i öst. 
En gång gick vi själva in genom Checkpoint charlie över den långa, långa gräsmattan.
Den port vi gick ut ifrån hade inget handtag på östsidan. Det var lite kusligt då, men idag förstår jag verkligen hur lätt vi kunde försvunnit om vi gjort några fel.

 Det mest begärliga vi hade var några öppnade paket med amerikanska cigaretter, vilket var guld värt på östsidan. Men vi gick in i stora, men helt tomma affärer och skulle man köpa lite grädde till kaffet, så fick man betala ordentligt för det.
Men det allra värsta är det kontrollsamhälle som presenterades efter återföreningen.
Att familjemedlemmar spionerat på varandra och vilka svek som uppdagats efteråt. Man kommer aldrig att förstå det. Och vi vill inte ens ha lite av det.

För två år sedan var jag i Berlin för första gången sen mina tonår och det var en riktig lyckokänsla att kunna promenera fram och tillbaka från öst till väst över de gatstenar man lagt för att märka ut var muren fanns. Trots allt är man glad att en del av muren finns kvar så att de ungdomar som fötts efter 1990 kan få en liten inblick i denna svarta period i Europas historia.

Det var också en tid när Europa höll andan. Vi visste ju inte om Tyskland skulle bli ett stortyskland och lämna EU eller orka införliva Östtyskland i dåvarande EG med allt vad det innebar. Men alla ville detta och Kohl och Mitterand hade en bra personkemi och vågade se lite högre än till inrikespolitiken. Dessutom blev EG nu EU och blev en politisk union. Därefter har nästan alla våra grannar i öst blivit EU-medborgare och vår Östersjöregion kändes mera förena oss än skilja oss åt.

Så vill vi ha det.
Kommunismen är på riktigt och alltför nära oss. Och därför måste Sverige med alla medel hävda vårt territorium. Det intrång som nu skett i Östersjön får inte bli ett alibi för minskad öppenhet men det är så viktigt att EU:s medlemsländer håller ihop och värnar om fredstanken och vår gemensamma utveckling.

 

 

tisdag, november 04, 2014

Tidiga insatser viktigast!

Förslag till beslut.
"Kommunstyrelsen överlämnar dokumentet Barnfattigdom - beskrivning av befintliga insatser och möjliga utvecklingsinsatser till nämnderna som ett underlag i det fortsatta budgetarbetet."
Ett i raden av Kalmars ambitiöst framarbetade handlingsplaner, som majoriteten kan vifta med när någon tar upp ämnet.

Det saknas dock något som är nog så viktigt inför ett budgetarbete.
Det finns ingen ekonomisk kalkyl på vad någon insats skulle kosta och det finns inga pengar.

Kommunen har också ett ambitiöst arbete med ett välfärdsbokslut som tar oändlig tid att sammanställa, men som hittills inte använts som underlag för majoritetens prioriteringar.
Det finns bara pengar till själva kartläggningen.

" Den fattigdom som drabbar barn ska med alla tillgängliga medel speciellt bekämpas"
Utdrag ur dokumentet som väcker förväntningar och egentligen borde förpliktiga till krafttag i Kalmar.

Vad gör S,V och C samtidigt  i verklighetens  Kalmar.
Jo sex fritidsgårdar måste minska sitt öppethållande när nya stora satsningar på ett centralt beläget Ungdomens hus (som också är en fritidsgård) ska göras.
Vilka drabbas när barnen måste åka kollektivt eller skjutsas av sina föräldrar? Jo de barn som inte har samma möjligheter. De fattigaste.

På nyheterna idag presenterades en studie med det som vi redan vet. När vi motar ohälsa och utanförskap tidigt i livet så sparas både lidande och mycket pengar senare i livet.
Det hade också räckt som handlingsplan.