Ta inte bollen från de som ska spela!

Vi har under denna period haft en mängd beslut som fått en märklig beslutsprocess.
Men när så många kommunalråd vill ha sina egna små profilområden, blir det en stor politisk överbyggnad där vanliga, men viktiga rutinärenden kan bli väldigt styvmoderligt behandlade.

Det kan ju vara bristande överblick, för jag hoppas att det inte är taktik för att göra oppositionen maktlös.

Att få beslutsunderlag väldigt sent ger ju ett övertag för den som redan vet hur förslaget ser ut. Den som vill visa invånarna att det finns andra alternativ, ses ju bara som grus i maskineriet, eller något som försenar en process som redan bestämts i partiet "Kalmarandan"pKa. Jag ser verkligen samförståndslösningar som en framgång i det politiska arbetet, men då ska det vara samförstånd. Det innebär att båda får flytta sina positioner lite eller att det ibland kan komma fram något helt nytt som man kan enas om.

Och när man enats om något ska man hålla fast vid det.

Tyvärr har det inte varit så här i Kalmar.
När det gäller Salve fick fullmäktige aldrig vara med om besluten, (inte alltid styrelsen heller, har det nu visat sig) bara om betalningen av ökade kostnader. Samma sak med Konstmuseet.

Om Arenan har vi ett beslut.
Alla är ense om att det var det budet som gällde och nu skulle arenabolaget sköta sig själv. De har därefter anpassat allt efter egna önskemål och kommunen har förstås inte haft någon insyn eller försökt att politiskt påverka besluten som lett fram till nuvarande utformning och kostnader. Just för att det inte skulle förändra kommunens betalningsansvar.



Trots att vi var eniga har ändå socialdemokraterna nu tagit över hela ärendet och vi får läsa i tidningen att FF sitter på läktarplats. Johan Persson anlitade direkt experthjälp för att komma runt kommuners möjlighet att stödja ett enskilt företag.Det finns en ovana i Kalmar vid privata initiativ och vänstermajoriteten brukar ju vilja ha in det mesta under kommunens paraply. Det är ju lättare att driva företag när det är andras pengar man riskerar.

Nu sitter även oppositionen på läktarplats, så då är det väl socialdemokraterna (eller pKa) och Sveafastigheter som spelar bollen.
För mig är det obegripligt att rutinerade företagare kan hålla på i två år och planera ett 200-miljoners bygge utan att ha säkrat finansieringen! Vi har ju redan ett bygge i Snurrom som står halvklart av samma anledning. Jag hoppas att det är obegripligt även för de flesta företagare, annars måste jag ha missat något väsentligt.

Var glad för extrapengarna!

De återkommande krispaketen när kommunalvalen är över, var föremål för min interpellation till kommunalrådet Johan Persson vid kvällens kommunfullmäktige.
Och att få veta "vilka statsbidrag vi missar på grund av regeringsskiftet" vilket är något som vänstern och sossarna alltid tjatar om.

Svaret innehöll en hel lista på "bidrag", men utan relevans för min fråga. Bidraget till Komvux som lades in i det generella bidraget till kommunen var väl den enda riktiga sänkningen och den har varit med i KF förut. Att sossarna sänkte bidraget till Komvux med två miljarder medan arbetslösheten fortfarande var skyhög är det ingen som berättat.

Att bidrag för arbetsmarknadsåtgärder kan minska och riktiga jobb kommer istället är ju fantstiskt! Men sådant kan nog inte glädja en socialdemokrat. Men att människor får arbete och kan försörja sig själva gläder mig för då kan man påverka sitt eget liv.

I årsredovisningen för Kalmar är det i stort sett endast målet med sysselsättningen som är uppfyllt. Det enda mål som inte är vänstermajoriteten kunnat påverka, utan är ett resultat av den borgerliga regeringens politik. Dessutom har sjukskrivningar och behovet socialbidrag varit lägre samtidigt, vilket inte hände tidigare.

Johan Persson borde ju istället var väldigt glad att det kommit in oväntat många miljoner extra i skatteintäkter till kommunkassan. Det borde ju hjälpa oss alla att uppnå en bättre ekonomisk utveckling i kommunen. Och det är långt bättre än riktade bidrag under ett enstaka valår.

Det tycker jag att vi ska ha med oss till nästa kommunfullmäktige, då budget för 2009 ska beslutas.

Akademisk högtid-inte bara en ceremoni

I dag är det Akademisk högtid vid Högskolan i Kalmar.
För några blir dagen en milstolpe på vägen till en forskarkarriär, och för några innebär det ytterligare ett steg i en yrkeskarriär. För Sverige och Kalmar innebär det ett viktigt bidrag till den samlade kunskap som är grunden för hela samhällsbygget.

För oss som lever här har Högskolan gjort skillnad på många sätt. Att ha kompetensen på nära håll är bra för företagandet, och samarbetet dem emellan kan förbättras ytterligare.
Att få inflöde av unga människor har sakta men säkert öppnat Kalmarborna för nya intryck och förhoppningsvis ska nyfikenheten också leda till kunskap som slår hål på de värsta fördomarna som vi alla bär på.
Har Kalmar tagit vara på förutsättningarna med Högskolan?
Ett tag kändes det som om S-regeringens mål var att fylla Högskolorna med arbetslösa, för att förbättra den arbetslöshetsstatistik som inte ville ge med sig. Tursamt nog hann vi byta regering innan högskolan blev ett regionalpolitiskt instrument och en AMS-filial.

Nu är det kvalitet som gäller och regeringen har signalerat att universiteten måste kunna konkurrera på en internationell marknad.
Därför har Växjö och Kalmars Högskola nu för avsikt att bilda ett Linnéuniversitet genom en fusion, och det är bra.
Regeringen har genom forsknings-och utbildningsminister Lars Lejonborg välsignat fusionen med 10 extra miljoner och det ska vi tacka för!

Men Kalmar kan inte slå sig till ro med det utan måste arbeta än mer med sin kvalitetsutveckling. Så även om det aldrig varit så många disputerande doktorer så är inte det det viktiga. Att ”göra det” i Kalmar ska i framtiden bli status om vi ska kunna konkurrera internationellt. Men först måste ”vi” bli bäst i Sverige!

För det kan vi också skjuta några extra salut på den akademiska högtiden!

att lova och att lova runt..

När socialdemokraterna via Johan Persson utlovar en ny arena för Kalmar FF lagom till valet år 2010 har de självfallet redan säkrat ett stöd från något annat parti. Innan man ens sett förutsättningarna vet dessa partier att de ska säga ja. Eller är det så att dessa partier hela tiden varit med i processen och vet vad som gäller.
Igår fick vi inget veta i samband med arbetsutskottet, men Johan och någon mera har tydligen bestämt sig. Informationsmötet till de borgerliga ställdes in och inget nytt är annonserat.

En Arena före valet kan ju få tillräckligt många att glömma hur mycket kärnverksamheterna får spara mellan valen.
Att förhandlingar är hemliga är ju självklart, men att man kan ställa ut löften innan förhandlingar är klara är för mig lite underligt.
Men det är ju inte socialdemokraternas pengar de riskerar som valfläsk, utan skattebetalarnas.

Vi har gett ett löfte med de förutsättningar som beslutsunderlaget gav. Vi håller vad vi lovar, och räknar med att andra parter i uppgörelsen också gör det.

vi byter inte skolpolitik om fyra år

Ungdomarna i den TV- klass som fick engagerade och kunniga lärare under en termin, växte som människor och lärde sig ta ansvar. "Lärarna behandlade oss som vuxna och trodde på oss", var ungdomarnas enkla förklaring.
Sverige har haft en stolt skoltradition historiskt sett, men den har socialdemokraterna smulat sönder bit för bit. Alldeles på egen hand. Det finns knappt något kvar och det inser de om än motvilligt.

Mona Sahlin med vänner har dock inte fått igenom sitt förslag till skolpolitik hos sina egna. Då återstår att försöka få vara med på Jan Björklunds skolpolitik och på så vis ge sken av att man har uträttat något av betydelse.
"Alla är så trötta på dessa ständiga skiften i skolpolitiken" säger S som själva varit de som skiftat sin egen politik. Vi kan inte byta politik vart fjärde år säger de. Socialdemokraterna har innehaft regeringsmakten sedan 1994 och hade inte behövt ändra ständigt, om de inte behövt. Jan Björklund och alliansen har varit väldigt tydliga med vilken skolpolitik vi ska föra när vi vinner valet . Vi vann valet och de enda vi behöver kompromissa med är alliansen. Det förtränger S hela tiden för de är så vana att styra och ställa. Men väldigt få vill ha tillbaka en misslyckad socialdemokratisk skolpolitik, och än mindre vännernas. Därför ska vi se till att vi inte byter skolpolitik vart fjärde år.

För lite och för sent....

Redan efter valet 2002 lade socialdemokraterna fram ett kraftigt sparpaket. Ett kortsiktigt sparande utan konsekvensanalys som personalen med stor ansträngning, men snabba lösningar genomförde. Men knappt ifatt ekonomiskt, basunerade de ut ett idrottspaket på 150 000 miljoner inför valet 2006. Med lånade pengar!
För socialdemokraterna har retoriken varit viktigare än det långsiktiga verkliga arbetet.
Detta gäller både Kalmar kommun och Sverige. Tyvärr var retoriken så lysande inför valet 2006 att Kalmarborna valde den politik vi nu får ta konsekvenserna av. Vill vuxna människor bara höra sagor?

Inför varje val har arbetsmarknadsåtgärderna från S- regeringen maximerats och människor har stuvats om som siffror i statistiken med hjälp av riktade åtgärder. Inför valet 2006 maximerades statsbidragen så att ekonomin skulle verka god, trots att jag i debatten varnade för en skattehöjning, förnekades detta bestämt. Även efter valet 2006 gick socialdemokraterna ut med ett kraftigt sparpaket under pågående budgetår och förannonserade också en eventuell skattehöjning.

Utan någon grund eller strategi för hur det ska gå till har vänstermajoriteten skrivit in ett övergripande mål om en ökning med 1000 invånare per år.
Att prata upp befolkningstalen har naturligtvis inte gått och har heller inte påverkat befolkningstalen i Kalmar och en befolkningsökning har inte varit längre bort än nu. Ju högre mål socialdemokraterna ställer upp, desto lägre måluppfyllelse.

För lite och för sent för att dra nytta av högkonjunkturen, kan man säga om byggandet av bostäder i Kalmar. Det, tillsammans med attityderna i samhället är viktiga förutsättningar för att människor ska stanna kvar. Arbetslösheten är nu den historiskt lägsta i Kalmar och med den borgerliga regeringens politik sysselsättningsökningen för ungdomar är den starkaste som uppmätts i Sverige sedan mätningarna började. Det var mycket prat och lite verkstad med S och nu är det mycket verkstad, men det kunde gärna varit lite mera prat från alliansen.

Locka fler invånare!

Det är en sorglig läsning att läsa befolkningsstatistiken.
Bara Norrland har en sämre utveckling.Jag har ju kritiserat majoriteten för att de håller fast vid målet 70 000 invånare år 2014. Det är mer än 1000 invånare per år.
Det har också inneburit att förvaltningarna själva modifierat sina befolkningsprognoser och då går man helt plötsligt mot olika mål i de olika nämndernas budget. Nu visar det sig att ju mer majoriteten satsar, desto sämre går det. Det är kanske inte så lockande med fina paket om de inte innehåller något.
Kanske vill man inte leva med ett hot om skattehöjning hängande över sig?

Jag tror det är hög tid att renodla kommunens verksamheter och satsa på det som vi verkligen behöver när olyckan är framme och på det som kan hålla olyckan borta.
Naturligtvis ska vi räkna in de som är inflyttade från utlandet, men de väljer ju inte Kalmar för att det har visat sig vara bästa stället.

Vi har inte ens haft någon nytta av att vi haft ett regionförbund som har gömt alla inbördes strider i länet. Man undrar ju ibland hur det hade varit utan regionförbundet. Hade vi haft en sämre tillväxt? Hade vi haft ett sämre kulturliv?
Hade vi haft en sämre infrastruktur? Hade vi haft ett sämre företagande?
Har man ”kottat ihop sig” för mycket?

Ja, våra omgivande län som inte haft sina förbund lika länge har ju i alla fall klarat sig bättre och sen får vi väl alla dra våra egna slutsatser.

en nu måste vi locka hit fler invånare!

jobbpaket eller bidragspaket!

Så har då socialdemokraterna äntligen vågat sig ut med ett "jobbpaket" och efter så långt arbete, kan man ju inte vara annat än besviken på resultatet. Mer bidrag och subventioner.
Fortfarande tror socialdemokraterna att det är politiker som skapar jobben.
"Bara- vi- får- ta- hand -om- de- små -företagen -så -blir- allting- bra-politik".
Mona Sahlin stod i SVT:s Agenda och klagade över att Komvux hade fått så få platser i regeringens budget. Neddragningen på Komvux och bristen på riktade satsningar har jag hört
från socialdemokrater på alla nivåer, så det verkar inte finnas så mycket att klaga på egentligen.

Bertil Dahl och Johan persson försummar aldrig ett tillfälle i kommunstyrelse och kommunfullmäktige att dra in regeringspolitiken i kommundebatten.
När vi som opposition vill gå i svaromål ska plötsligt debatten vara kommunalpolitisk.
Tyvärr är det aldrig någon reporter som ställer socialdemokraterna till svars för att de på några få år drog ner på Komvux med mer än två miljarder. Och detta var mitt under en arbetslöshet som inte avtog. Den "avtog" först under 2006 när de riktade insatserna från staten bestod av
friår, plusjobb och andra konstruktioner för att gömma de arbetslösa. Cyniskt nog fick många förtidspension för att man inte såg det friska och satsade på rehabiliteringsinsatser.

Vi ska inte glömma bort allt detta när vi bedömer regeringens mera långsiktiga arbetslinje.
Sen kan kan kanske inte allt bli rätt från början i ett land som redan är präglat av så många regelsystem som påverkar varandra. Men jag är otroligt glad att man lyckats så väl hittills.
I Kalmar har vi den lägsta arbetslösheten på lång tid.

Förr var soccialbidragen, sjukförsäkringen och arbetslöshetskassan som kommunicerande kärl.
Nu kan vi få goda effekter på två ställen samtidigt, och det är viktigt för utfallet.

Kalmarkan.nu

Idag är det europadagen och här i Kalmar får den inte mycket uppmärksamhet minsann.
Men flaggorna vid stadshuset hissade och det tackar jag för! Jag har ju för flera år sedan fått bifall på ett förslag , att denna dag ska uppmärksammas i kommunen, men hittills har det inte varit så omtumlande. I övriga medlemsländer minns man denna dag de som stupat i kriget och de tycker det är värt att fira, att vi nu har demokrati, fred och frihet i Europa.

Folkpartiet liberalerna firar med Kalmarkan.nu där alla som vill kan lägga förslag om hur vi kan göra Kalmar lite bättre. Det finns ju så mycket engagemang som vi gärna vill ta del av.
Vi omsätter sedan förslagen i praktisk politik med motioner och interpellationer.
Man kan vara anonym men alla som vill ha en fin kylskåpsmagnet, får skriva sitt namn.
Vi kommer att skriva på vår hemsida vad vi gör med förslagen, som en återkoppling.
Vi talar inte om vem som lämnat förslaget om man inte vill det, även om vi har namnet.

Här kan alla bidra till att bygga varumärket Kalmar!
Mitt i allt bruset med Arenor, World Trade Center och parkeringar glöms gärna frågor om tryggheten i skolan och maten i omsorgen bort. Det talas mycket om paketering i dessa dagar, men innehållet måste överträffa paketeringen.
Den som gjort design och teknik heter Björn Brändewall och har också en blogg.
Välkomna med förslag!

Vi mår bra av att kunna påverka!

Att hästar och hundar behöver sällskap tar alla för självklart, men när det gäller människor finns det inte lika tydliga regler.
Kan det bero på att det är mycket lättare att pådyvla enskilda personer regler som kostar pengar, än att sköta sina egna domäner. För det är klart att tid är pengar, även för den enskilde med hund eller häst.

Det bästa vore så klart att personalen själv kunde utveckla liknande regler för de gamla.
En forskningsrapport som presenterades idag visar att produktiviteten ökar i verksamheter där man bestämt att lägga ner eller flytta verksamheten. En förklaring var att cheferna inte längre var så intresserade av att styra över produktionen, och se, då gick det plötsligt bättre!
Tänk så mycket roligare att arbeta och påverka sitt arbete själv, och dessutom utan att ha en nedläggning som väntar
Färre chefer och mindre detaljstyrning, och bättre effektivitet. Det är väl värt ett försök!

I DN debatt skriver före detta landstingdirektörer att vi måste lägga mera krut på vår egen ålderdom. Det tycker jag också, men inte för att äldrevården befaras bli allt sämre, utan för att de flesta äldre är fullt kapabla att bestämma över sitt eget liv långt upp i åren. Ingen vill omyndigförklaras på grund av ålder. Fler arbetade timmar är nödvändigt för attvår generation ska få in tillräckligt med pengar under den förhållandevis korta tid av ett liv som vi arbetar.
Självklart blir det lättare att jobba längre med ett ökat inflytande både på jobbet och i hemmet.

med myrsteg mot friheten

Jag läser just nu en julklappsbok om en liberal föregångskvinna, Ingrid Gärde Widemar, som också blev Sveriges första kvinnliga justitieråd. Det var på den tiden (40talet-60talet) man fortfarande fick betona att det var en kvinna(mannen var ju norm). Så är det väl inte idag, mina vänner. Idag är det väl självklart att alla har samma chanser och vägs med samma vågskål. Eller inte?
Likalönsprincipen röstades igenom, men på känt manér lades hela frågan i utredning under lång tid, över 6 år. Men Kalmar är snäppet värre med utredningen till ett parkeringshus. Det finns hur många käppar som helst att sätta i hjulen om man vill.

Hur man under dessa år kämpade för en sådan enkel sak som att kvinnan skulle få behålla sitt eget namn som gift, visar hur mycket energi som har fått spillas på självklara saker. Men för många män var det ända fram till 60-talet obegripligt att namnet också kunde ha ett värde för en yrkeskvinna i karriären. En del kvinnor bröt redan mot lagen men 1963 fick kvinnor råda över sitt namn.
Redan då kämpade Ingrid för att inte bara en prostituerad skulle straffas utan även kunden.

Vad belönas i dag i skolan och i hemmet? Hur kan vi ta nästa steg?
har sett delar av klass 9 A och blir bara så förtvivlad på att socialisterna till den grad låtit skolan spåra ur, och att inte våga se både begåvningar och barn med svårigheter. Just nu känns det bara som att det går bakåt, när man hör språkbruket i skolan och hur tjejer och killar ska hävda sig genom att exponera sina liv och sitt yttre på nätet.

Ja, det är en intressant bok på många sätt, men jag inser att det inte är handlingsplaner och vackra paroller som ger resultat, utan enskilda människor, både kvinnor och män, som är beredda att ta små, men viktiga steg framåt och kämpa i det lilla och i sin egen vardag för att
förändra attityderna. De som vågar ifrågasätta normen får ta smällarna, men kanske också är den som ger kommande generationer mera frihet!