Vem bryr sig?

Alla svenskar vaknade till när ÖB talade om att Sverige bara kunde försvara sig i en vecka. Kränkningar av luftrum och våra vatten ruskade om oss så att vi plötsligt blev helt klarvakna.

Hotet kommer från Ryssland, det är nu fastslaget. Och närvaron har ökat. Är det något vi bara konstaterar och sen jobbar på som vanligt? I så fall beter vi oss som de flesta angripna länder gjort innan de förstod att det var allvar.

Folkpartiet stod i många år ensamma i frågan om NATO- anslutning. Det skojades också ganska friskt om detta, eftersom alla regeringar efter murens fall bestämt sig för att det inte fanns något hot mot Sverige.

Det är lite sent påtänkt att söka medlemskap när vi som bäst behöver det.

Jag har tidigare arbetat med civil beredskap i sjukvården och då ganska nära försvaret. Man fick veta om allt som låg i malpåse och hur lång tid det skulle ta att göra klart med besättning och allt. En del har väl sålts eller skänkts till andra länder. Det ju teknik som naturligtvis blivit för gammal, speciellt i en malpåse.

Nu ska äntligen de två ubåtar à fyra miljarder per båt, som alliansregeringen efterfrågade, men som fördröjts med olika turer, börja byggas Flygspaningen för främmande ubåtar i våra farvatten dröjer dock.

Man börjar nu diskutera om svenska folket ska vara självförsörjande i ett dygn eller tre dygn!

Det är ju inte bara för ev. krig vi behöver ha en mental beredskap, vi lever i en väldigt sårbar värld, där vi inte ska känna rädsla för, men ha en sund beredskap för när ström, teknik och t.ex. kortsystem med betalningsmöjligheter havererar.
Nu när räntan är så låg kanske en del har pengarna i madrassen ändå, men det är nog bra att ha lite kontanter hemma till att köpa bensin och de viktigaste varorna. Förr stod ju hela berdskapsplanen i telefonkatalogen, men vad har vi nu som inte drivs med ström?

Flera Folkpartister i riksdagen har redan lämnat in en motion om att Sverige bör gå med i NATO under mandatperioden. Alltfler är beredda att utreda frågan, vilket naturligtvis måste göras med tanke på vår omvärld och vilken hemgift vi ska ha med oss när vi förenas och övriga analyser som ju alltid görs.

Socialdemokraterna är nu i ett sådant sällskap att de inte ens vågar andas om NATO, för det skulle ligga med som ett inslag i varje förhandling och alla förslag med MP och V.

Och de kommer inte att ändra sig förrän svenska folket kräver det, och där är  vi inte.

Ibland undrar man vem mer som bryr sig.