I kommunfullmäktige i Kalmar ställde jag en fråga med anledning av att Johan Persson uttalat sig i tidningen och sagt att han visste om att Fanerdun hade svårt att få ut pengar, men att han inte var orolig. Samtidigt reser han helt oplanerat till Kina för att träffa företagets representanter. Visst blir man förvånad över sådana uppgifter och han bör ha fler lugnande besked eftersom han inte är orolig.
Min enkla fråga var, vad mer han känner till som vi andra ledamöter behöver veta.
Han påstår då att han har haft en information om detta i arbetsutskottet. Det är riktigt att vi fick en kort rapport från Fanerdunbygget, men inte heller de övriga borgerliga gruppledarna hade uppfattat någon information om svårigheter att föra över pengar till Sverige.
Nu står han i talarstolen och påstår att i affärer kan man inte prata högt. Som om vi alla inte visste det! Men Kalmar kommun har inte haft för avsikt att göra någon affär i Kina. Det finns inget beslut på det. Vill något företag göra affärer med kommunen så kan det ske här.
Och vi ledamöter ska inte behöva läsa tidningen för att veta vad Johan gör med skattemedel.
Ja, Johan fortsatte att formulera sina egna frågor och svar. Min fråga brydde han sig inte om.
Det visar på en maktfullkomlighet, där han inte anser sig behöva ta frågorna i fullmäktige på allvar. Jag tycker att vi ska värna det demokratiska systemet där kommunfullmäktige är högsta beslutande organ.
Det är alltför många frågor som blir obesvarade av Johan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar