måndag, september 03, 2007

är vi riktigt kloka egentligen?

När Birgitta Ohlsson (spjutspets i Fp) var i Kalmar nyligen, talade vi en del om engagemanget, och den tid som går åt till politiken. I onsdags träffades länets Fp- styrelse i Oskarshamn för att bl.a. yttra oss över ansvarskommitténs förslag. Jag har varit med i en liten arbetsgrupp och vi kom fram till en bra kompromiss som både norra och södra delen av Fp-länet kan ställa sig bakom.
Jag fick offra att ett val skall hållas före genomförandet, mot att vi inte ska vara bundna till nuvarande länsgränser i framtida diskussioner. Jag tror verkligheten ändå kommer att ge oss ett val före slutgiltigt ställningstagande.

I lördags träffades vi i Högsby och hade ett litet minilandsmöte för ombuden som ska rösta för länet i Västerås kommande helg. Vi diskuterade friskt och trivdes, men någon berättade att deras nya medlemmar hade blivit väldigt förvånade över att vi inte får något arvode när vi åker på alla våra träffar.
Jag tror det är alldeles utmärkt att den som vill engagera sig får betala med sin tid. Alla har 24 timmar på ett dygn att fördela till politik, arbete och hem och fritid.
Dessutom är det inte sunt att bara träffa folkpartister. Då riskerar vi att bli helt enögda!

Jag skulle dessutom inte klara mig utan att träffa min familj och goda vänner. De är högst på prioriteringslistan. Ju mer politik, desto mer vänner och kultur behöver jag som balans i tillvaron.

Om man blir förtroendevald får man arvode för den tid man avsätter till sammanträden, men fortfarande är partiarbetet helt ideellt. Den största tiden tar dock all läsning av handlingar.
Nu måste jag skynda mig in till Kommunstyrelsesammanträdet som föregås av ett eget rådslag i partiet och ett möte inom den borgerliga gruppen.

Jag tror det finns många människor som gärna skulle dela sitt engagemang mellan fritid och politik. Jag bara undrar hur vi lättare ska attrahera den som inte räknar arvoden utan ändå vill påverka och förbättra den värld vi lever i. En del tycker vi är helt galna som håller på. Men då tänker jag på dem som offrar livet i världen för att demokratin ska bli möjlig.
Jag tror inte ens att vi i lugna Kalmar ska ta demokratin för given.
I kväll är det styrelsemöte i kalmarföreningen. Ja man kan ju undra.....

Inga kommentarer: