Andning ses inte som ett grundläggande behov, det är ju helt absurt att det uttalas högt och ens diskuteras. Man undrar vad nästa drag blir.
Regeringen tiger som muren, men lanserar ett sjukvårdspaket, tre miljarder, som man ännu inte vet vad det ska innehålla eller när det ska börja verka.
Verkar lite desperat en vecka före valet, om ni frågar mig.
Man undrar också hur dessa föräldrar orkar när de måste slåss för varje timme de behöver hjälp.
Men det kan ju faktiskt hända från en dag till en annan att olyckan är framme och jag helt plötsligt inte kan klara av någonting.
Ska man då ses som en kostnad som tar resurser från någon som någon anser att andra behöver dem bättre.
Jag är rädd att golvet börjat luta lite, och vi kanske inte märker att det sluttande planet börjar lutar allt mer.
Kommer jag då att räddas när man ser att jag kommer att behöva så mycket hjälp med det dagliga.
Ja, det får vi aldrig tveka på!
Det är därför sunt så länge läkare avsäger sig uppgiften att bedriva aktiv dödshjälp.
Det är ju så att sjuksköterskor visat sig vara mer emot aktiv dödshjälp än icke sjukvårdsutbildade.
Vi vet hur kärt livet kan vara för den som bara vill leva en dag till och en dag till, trots svår sjukdom.
Människovärdet får aldrig nedvärderas eller ens värderas av någon annan. Det kommer inte heller att ske snabbt utan i små, små omärkliga steg, så se upp!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar