Tidningarna sväljer också lätt majoritetens beskrivning av mätresultaten. Om oppositionen lyfter negativa resultat får ofta majoriteten bemöta detta och beskrivs då tyvärr som gnäll.
Det innebär att mätningarna inte ger de förbättringar som mätningar borde ge.
I Landskrona, som länge betraktats som en problemkommun, har man angripit de resultat man fått på ett positivt sätt och omvandlat dem till förändringsarbete.
I Landskrona höll SD på att ta över, så förändringar måste ske på många plan.
Torkild Strandberg har systematiskt infört Folkpartiets politik i Landskrona och Torkilds styre är väl det exempel vi liberaler som arbetar i minoritet kan visa på när vi vill visa hur Folkpartiet kan göra skillnad. Folkpartiet kan styra och vi vill och kan utgöra en positiv skillnad.
Läs Brännpunkt från 14 december, som detta inlägg är ett utdrag av.
Vi kommuner kan inte skylla på staten när skolresultaten är dåliga säger Torkild Strandberg som är kommunstyrelsens ordförande ,FP, i Landskrona.
Trots stora socioekonomiska utmaningar har Landskrona lyckats lyfta sina skolresultat. Sveriges ras tyder på att kommunerna inte tar tillräckligt ansvar för sina skolresultat.
Skolan är i dag ett kommunalt ansvar. Därför indikerar undersökningen att Sveriges kommuner inte tar ett tillräckligt stort ansvar för sina skolresultat.
Vad har vi då Landskrona gjort annorlunda?
• Kunskapsfokus och ordning och reda. 2006 tog Folkpartiet i Landskrona över ansvaret för en skola med ett skolresultat långt under rikssnittet. Skolan ansågs vara ansvarig för det mesta, där kunskapsuppdraget bara var ett bland många andra. I dag säger 89 procent av våra elever i åk 3–9 att de vet om att lärarna förväntar sig att de ska uppnå kunskapsmålen.
• Kunskapsuppföljningens betydelse. Skolan har under lång tid präglats av att inte ta reda på hur det går för varje elev. Alla ska nå kunskapsmålen och elevernas prestationer stäms av och kontrolleras regelbundet.
• Höga förväntningar på alla oavsett bakgrund. Elever med svårigheter att nå målen är hos oss en prioriterad grupp. Vi har en stor andel elever som enligt Skolverkets definition har utländsk bakgrund. Därför har mycket av vårt utvecklingsarbete tagit sikte på språkutveckling. Det ger resultat, 2012 ökade de nyanländas skolresultat med 33 procent.
• Lärarens betydelse. I år har vi infört regeringens reform för karriärtjänster fullt ut med 17 förstelärare. Detta har resulterat i att 8 procent av våra lärare tjänar mer än 35000 kronor, varav enstaka över 40000 kronor. Vi vill nå en lönespridning på 40 procent. Våra duktiga lärare ska både premieras och ha möjlighet att göra karriär.
• Rektorns betydelse. Vi har inte bara krav på våra elever och lärare, utan även på våra rektorer. Vi har gett rektorerna fullt utvecklingsansvar för sin enhet utifrån de politiskt fattade besluten. En personlig ledardelegation skrivs med alla rektorer. Den tydliggör rektorns ansvar och uppdrag med starkt fokus på elevernas kunskapsutveckling och resultat.
Vårt arbete fortsätter. Vi kommer att stöta på hinder, och resultaten kommer att variera. Men kursen är tydlig; vi står för en kunskapsskola med tydliga förväntningar på alla i skolans värld. För två år sedan visade till exempel Landskronaeleverna låga resultat i matematik. Vi antog utmaningen och i dag är alla våra mattelärare med i Skolverkets ”Matematiklyftet” för att uppnå kunskapsmålen. 2013 ökade andelen elever som uppnådde kunskapskraven i åk 6 i de nationella proven i matematik från 68 procent (2012) till 84 procent.
På område efter område kommer vi att höja både kvalitet och förväntningar. Ytterst handlar detta om vilket samhälle vi vill ha och vilken framtid vi vill ge våra barn. Lär av Landskrona. Vi kan inte skylla våra dåliga skolresultat på staten. Det är kommunernas eget ansvar att genomföra reformer och bygga en skola med kunskapsfokus. Det är kommunernas ansvar att ge sina unga en bra framtid.
Vad har vi då Landskrona gjort annorlunda?
• Kunskapsfokus och ordning och reda. 2006 tog Folkpartiet i Landskrona över ansvaret för en skola med ett skolresultat långt under rikssnittet. Skolan ansågs vara ansvarig för det mesta, där kunskapsuppdraget bara var ett bland många andra. I dag säger 89 procent av våra elever i åk 3–9 att de vet om att lärarna förväntar sig att de ska uppnå kunskapsmålen.
• Kunskapsuppföljningens betydelse. Skolan har under lång tid präglats av att inte ta reda på hur det går för varje elev. Alla ska nå kunskapsmålen och elevernas prestationer stäms av och kontrolleras regelbundet.
• Höga förväntningar på alla oavsett bakgrund. Elever med svårigheter att nå målen är hos oss en prioriterad grupp. Vi har en stor andel elever som enligt Skolverkets definition har utländsk bakgrund. Därför har mycket av vårt utvecklingsarbete tagit sikte på språkutveckling. Det ger resultat, 2012 ökade de nyanländas skolresultat med 33 procent.
• Lärarens betydelse. I år har vi infört regeringens reform för karriärtjänster fullt ut med 17 förstelärare. Detta har resulterat i att 8 procent av våra lärare tjänar mer än 35000 kronor, varav enstaka över 40000 kronor. Vi vill nå en lönespridning på 40 procent. Våra duktiga lärare ska både premieras och ha möjlighet att göra karriär.
• Rektorns betydelse. Vi har inte bara krav på våra elever och lärare, utan även på våra rektorer. Vi har gett rektorerna fullt utvecklingsansvar för sin enhet utifrån de politiskt fattade besluten. En personlig ledardelegation skrivs med alla rektorer. Den tydliggör rektorns ansvar och uppdrag med starkt fokus på elevernas kunskapsutveckling och resultat.
Vårt arbete fortsätter. Vi kommer att stöta på hinder, och resultaten kommer att variera. Men kursen är tydlig; vi står för en kunskapsskola med tydliga förväntningar på alla i skolans värld. För två år sedan visade till exempel Landskronaeleverna låga resultat i matematik. Vi antog utmaningen och i dag är alla våra mattelärare med i Skolverkets ”Matematiklyftet” för att uppnå kunskapsmålen. 2013 ökade andelen elever som uppnådde kunskapskraven i åk 6 i de nationella proven i matematik från 68 procent (2012) till 84 procent.
På område efter område kommer vi att höja både kvalitet och förväntningar. Ytterst handlar detta om vilket samhälle vi vill ha och vilken framtid vi vill ge våra barn. Lär av Landskrona. Vi kan inte skylla våra dåliga skolresultat på staten. Det är kommunernas eget ansvar att genomföra reformer och bygga en skola med kunskapsfokus. Det är kommunernas ansvar att ge sina unga en bra framtid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar