Gemensam eller nationell kostnad?

Det verkar evigt med vi vet inte ännu om Storbritannien lämnar EU.

I samband med nya budgeten försvinner i så fall rabatterna för de länder som är lite mer välbeställda och den rabatten har varit ca 6 miljarder för Sverige.

Exakt hur stor den svenska EU-avgiften blir går inte att utläsa i dagens budgetförslag, men om Storbritannien lämnar, kommer EU:s kostnader betalas av övriga länder

Magdalena Andersson, S har sagt att Sverige ska vara snålast i EU. Däremot har hon inte beskrivit fullt ut vad hon vill spara på.
Det är klart att EU ska granska sina kostnader, och ställa högre krav på de länder som inte ställer upp på gemensamma åtaganden.
Alla pekar nu lite diffust på jordbruket och regionala kostnader, men då ska vi veta att Sverige säkert på ett nationellt plan får ta över motsvarande kostnader, om vi inte ska hamna i ett underläge gentemot stora länder. Kanske blir det så att Sverige istället får betala mer på nationell nivå för att kompensera styrkan i en gemensam politik.

Storbritannien har åtagit sig att betala sin medlemsavgift fram till december 2020 i olika projekt som ibland sträcker sig långt fram i tiden.

De är också garant för många EU-lån som i vissa fall löper ut om 30-40 år.
Förhandlarna har enats om att Storbritannien ska uppfylla alla
de åtaganden man gjort som EU-medlem. Det innebär att britterna ska betala in till bland annat EU-budgeten fram till 2020, likaså till Europeiska
investeringsbanken och Europeiska utvecklingsfonden. Britterna uppskattar att
det rör sig om motsvarande 460 miljarder kronor (Storbritanniens totala offentliga utgifter 2017  beräknas bli motsvarande 8340 miljarder kronor). Deras EU-skuld är då drygt fem procent av landets utgifter för ett år

Gemensamt säkerhet- och försvarsområde, kommer att utökas när det gäller genomförandet av det permanenta strukturerade samarbetet.  Dessa initiativ hjälper till att öka EU:s strategiska oberoende och kapacitet att agera som säkerhetsgarant. Det tillkommer också en del kostnader till följd av ökad samordning vid nationella eller gemensamma kriser som t.ex. den brandbekämpning vi såg i somras. Budgeten kommer att antas av parlamentet efter EU valet, men det kan ju då bli en helt ny majoritet som vill något helt annat med EU. 

Ska EU:s fria rörlighet fungera måste den gemensamma yttre gränsen stärkas. Tyvärr kommer annars varje land, liksom Sverige, stärka sina nationella gränser till stora ekonomiska kostnader, men ännu värre är att det skulle vara ett stort bakslag för utvecklingen av gemenskapen och den fria rörligheten.