Ingen känner sig lurad!!

Alla huvuden i samma sand.

I dagens Barometern tillfrågas politiker och tjänstemän i Kalmar om de känner sig lurade av företrädare för Fanerdunprojektet.
Det är häpnadsväckande att ingen som medverkade till Fanerduns etablering känner sig lurad?
Det innebär att de gått in i det här projektet med vetskapen att byggjobbare skulle jobba utan säkerhet och lön vid Snurrom. Det innebär att de inte känner sig lurade trots att de rest land och rike kring för att marknadsföra ett projekt som sen visade sig vara utan bäring.

Inte ens nu, när man inte får tag på styrelsen, för att ställa dem till ansvar, känner man sig lurad! Fast Johan Persson har ju tydligen träffat Lou under tiden alla letade efter dem, så jag undrar hur sånt där hänger ihop. Men inser man inte att man är lurad,så...

Självklart måste vi känna oss lurade! Jag känner mig lurad för att vi inte fick all den information som jag begärde, och lovad av Johan Persson, men inte fick.. Självklart tackar man inte nej till en etablering som, om det blev bara hälften så stort som utlovat, hade inneburit ett förbättrat underlag för infrastruktur och ökat intresse från t.ex. andra företag.
Men blev vi lurade att bifalla förslaget med ett undermåligt beslutsunderlag? Hade vi fattat ett annat beslut om jag hade fått svar på mina frågor om Fanerduns ekonomiska förutsättningar?

Självklart blev vi lurade redan 2007 när Fanerdun fick hjälp av kommunen att helt plötsligt bygga upp en kuliss i Bombardiers lokaler. Fanerdun fyllde lokalen med både säljobjekt och inhyrda ungdomar som skulle ge intryck av att lokalen var fylld av investerare. Jag skall erkänna att jag gärna ville tro på projektet, men redan sommaren 2007 insåg jag att dröm och verklighet inte följdes åt. Jag redovisade också min inställning i TV och tidningar, men man fick ju i vanlig ordning inte störa bilden av ett framgångsprojekt.
Kompisarna ville gärna vara med och leka invigning, trots att det bara var kulisser.

Lurad kände jag mig tyvärr av den s.k.. revision som gjordes av kommunens roll i etableringen. Jag har satt revisionsrapporterna väldigt högt på min förtroendelista tidigare, men vem granskar granskarna?

Att man känner sig lurad innebär att man förhoppningsvis också har lärt sig något för framtiden. Jag har i en interpellation till Johan Persson tidigare efterfrågat en plan B och senare har jag efterfrågat en analys där vi tar till vara de erfarenheter vi fått av Fanerdunärendet och vilka fallgropar vi kan undvika i framtiden. Kommunen har självklart gjort underskott om alla kostnader räknas. Det är bara så, tyvärr, att kommunen har en undermålig kostnadsredovisning av tid för projektet.

Om man inte känner sig lurad anser man ju inte heller att något kunde gjorts annorlunda.
Vi kunde självklart skött det här på ett bättre sätt med den vetskap vi har idag, och det är tyvärr så att inser man inte fallgroparna så kan man inte heller undvika dem i framtiden.
Dagens artikel i Barometern belägger att Fanerdunetableringen fortfarande ett bannlyst område för diskussion och vidare analys. Ingen ställer heller de viktiga följdfrågorna....