Idag fick vi en redovisning om EM i fotboll där även Kalmar var värdstad. Det var en fantastisk upplevelse för Kalmar och för de som är intresserade av fotboll och värdstäderna kämpade verkligen för att göra det till en riktig folkfest. Många volontärer och var en förutsättning för allt skulle lyckas och idag skulle det bekräftas att även skattebetalarna fick utdelning på inbetalda medel.
Mantrat var att detta får vi bara uppleva en gång.
Det ligger fantastiska vinster i besöksnäringen. Denna näring är i globaliseringens tid en växande näring när konjunkturen nu stärks och allt fler råd med resor. Kalmar har ju alla de förutsättningar som man kan önska sig. Öland är ju också ett riktigt dragplåster, där Mörbylånga, till skillnad från Kalmar också lyckats få fler människor att bosätta sig.
Utvärderingen liknade den som gjordes med Ironman och det var även nu ca trehundra av de tusen tillfrågade som svarade. Det är märkligt att man verkligen tar en undersökning med så få deltagare på så stort allvar. Och att man dessutom tolkar det som om folk (alltså trehundra av länets befolkning )gärna skulle betala mera skatt för mer evenemang säger lite om verklighetsbilden.
Över huvud taget undrar man ju om dessa utvärderingar är standardiserade så att de går att jämföra med andra kommuner eller regioner. Men det faktum att utvärderingen inte ger så mycket ska ju inte förta den prestationen som alla inblandade gjort.
Sen presenterades ytterligare en utvärdering och vad den skulle bevisa förstod jag inte alls, mer än att den ytterligare skulle förstärka att evenemang var en offentlig angelägenhet som skulle bekostas med samma pengar som människor betalar för att försäkra sig om en skola för sina barn och vård när man behöver. Bröd och skådespel håller människor på gott humör. Då gäller det att hitta underlag för att människor som arbetar ska lämna ifrån sig lite mer och lite mer av sina surt förvärvade pengar för att roa vuxna människor.
Liknelsen som nämndes att man ska hoppa på det framrusande tåget, visar verkligen vad det handlar om. Chansa och se vart tåget går eller om det kommer fram alls. Smakar det så kostar det.
Det är ju inte lika svårt att vara kreativ eller ta risker med andras pengar.
År 2014 hoppas jag blir det år då några forskare visar att tid för reflektion lönar sig. Men den utvärderingen kommer nog aldrig att redovisas i Kalmar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar