Var är dundermaskinen?

Igår var delar av Kaggensgatan plogad, sandad och jättefin!
Idag fick postbudet plumsa genom snövallarna för att kunna ställa cykeln och lämna posten.
Idag är det en utmaning att ge sig ut i Kalmar. Cykla är inte att tänka på om man inte vill riskera att besöka akutmottagningen. Antingen går man på trottoaren och riskerar att få snöras och istappar i huvudet, eller går jag i snömodden på gatan och riskerar att halka under en bil. Men det är också en utmaning att vara snöröjare och frakta undan all snö, när berg- och dalbanan är ett faktum.

Kommunen ger busspassagerarna en utmaning när man vid varje sida om busshållplatsen sätter skylten som varnar för snöras. Var ska man vänta på bussen om man inte vill få istappar och snömassor i huvudet? På vägen kör det bilar och bussen måste ju köra in nära trottoaren.

Naturligt hade väl kanske varit att prioritera säkerheten för de som väntar på bussen genom att skotta taken där människor måste stå eller tillfälligt flytta busshållplatsen.

Bloggbilden på Ångkvarnen är tagen för exakt ett år sedan då vi trodde att det bara skulle komma den snön. År 1978 när jag flyttade från Stockholm till Kalmar välkomnades vi med tre snörika vintrar tre år i rad! Härligt! Vi vet alltså att det kan bli snörikt flera år i rad. Och att det kan ligga snö länge!
Jag vet också att snöröjningen för några år sedan fick extra anslag och skulle välsignas med en RIKTIG dundermaskin som tog bort dessa hemska "isbulor" som gör det livsfarligt att cykla och gå.
Den dundermaskinen hoppas jag går i tvåskift nu! Hjältar är alla som håller samhället igång medan övriga går på helgledighet. Jag har jobbat trettiofem år som narkossjuksköterska så jag vet att helgledigt inte är lika många förunnat idag som det var förr. Jag vet att man kan ha trevligt när man jobbar helgen också.

Så trevlig helg både på jobbet och hemma i soffan!