Igår lyssnade jag på en fantastisk redovisning om resultat av en enkät som berörde särskolebarn i högstadium och gymnasium. Forskaren Ulf Blomdahl gjorde detta ämne väldigt levande och begripligt. Trots att luften var helt slut i rummet gick tiden väldigt fort fram till pausen.Tyvärr skulle jag vidare till ett annat möte, men vi kommer att få resultatet i sin helhet.
Denna undersökning berörde ett flertal kommuner och deltagandet från Kalmar var lite haltande.
Intressant var att vi gärna lägger vikt vid vad man "har i ryggsäcken" men kanske inte lika mycket tittat på hur idrottsrörelsen är organiserad.
Något som jag tror förbluffade många var att "inkluderade särskolebarn" inte hade någon ökad kontakt med andra barn på raster och fritiden.Man funderar ju då på om man inte känner sig än mer ensam i den miljön. Måste gå att förbättra!
Om Kalmar fick dåliga siffror på några områden, ska man komma ihåg att andra kommuner, som inte undersöker, kan leva länge i tron att de gör det bästa för sina elever. Det bästa är självklart att våga undersöka för att kunna ändra och göra något åt det som gått snett.
Det allra, allra bästa måste vara att veta vad man gör innan man fattar beslut!
Det allra, allra, allra bästa beslutet idag var att förbättra kompetensen hos förskolelärare och erbjuda karriärer som innebär att de bästa lärarna kan finnas kvar i undervisningsmiljön.
Steg för steg förbättrar Alliansen förutsättningarna för alla våra barn och ungdomar.
Det är dock fortfarande kommunerna som ska se till att det blir verkstad av de nya möjligheterna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar