När jag igår blev uppmärksammad av Barometern på Kalmar Energis logga som samarbetspartner till socialdemokratiska partiet i annonsen inför deras Valborgsfirande, blir man ju först helt mållös. Även om vi för tre år sedan bestämde att varje nämnd och styrelse själva skulle ta det ansvaret för sin sponsring, kunde nog ingen komma på att ett kommunalt bolag skulle stödja ett politiskt parti. Förslaget till policy gällde ju också sponsring till kommunen, inte från kommunen till externa aktörer.
Jag uppmärksammade förstås också Kalmar Energis VD på annonsen igår men efter de uttalanden som kom från Bengt Kronblad i dagens tidning ser jag det som ett politiskt, men främst socialdemokratiskt problem. Ett problem som också måste lösas politiskt.
Det handlar här inte om storleken på sponsringen eller hur behjärtansvärt ett arrangemang är.
Det handlar om beroende och förtroende. Det handlar om att vara garanterad likställighet i kommunala verksamheter. Sponsring är ett stöd av en verksamhet med krav på motprestation. Annars är det ett bidrag och är lika anmärkningsvärt i detta fall.
Det beklagliga är att man hos socialdemokraterna inte kan skilja på kommunen och partiet. Jag tror att man ser sig som ETT och det ger också kommunstyrelsens ordförande uttryck för när han kommenterar det hela.
"Det är sålunda inga kontanta bidrag som betalas ut från bolaget.
Jag tycker det är bra att Kalmar energi på olika sätt sponsrar evenemang i vår kommun."
Han skulle ju självklart aldrig öppet kunna försvara ett sådant handlande och måste säga det han säger. Nu gäller det för honom att döda frågan så fort som möjligt, för förtroendefrågor som staplas på varandra är värre än att så få planer ger färdiga bostäder i Kalmar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar